usch.

9 juli 2016 kl. 18:07

Firades av mina vänner igår. De va fint. <3 Tack!

---

ikväll plågas jag istället av en djup svartsjuka. av att ha träffat J's roomie. hon är förbannat fin på bild och irl och även om jag bara såg henne genom spårvagnsfönstret så svartnade allt för mig och jag sa inte ens hejdå till J utan bara gick därifrån. tjurade hela vägen hem till mamma sen. tjurar nog fortfarande och jag förstår inte alls varför. usch.

finns saker som jag bara kan prata med J om men han kan aldrig finnas där för mig som han finns för henne. jag önskar att jag kunde vända mig till någon annan med vissa av mina mörkaste känslor men det tar bara emot när jag försöker säga det. jag kanske är svartsjuk på det, vad fan det nu än är, som de har?
vet bara att jag hatar att han kan släppa mig som om jag vore ingenting så fort hon ringer och behöver honom. jag blir så fruktansvärt jävla arg av det.

jag är inte arg för att jag behöver dela honom. inte heller, vilket jag kanske borde vara egentligen, på att jag ställer upp och finns där gång på gång på gång men aldrig i helvete ens får något tillbaka när jag når botten. de gånger jag har varit riktigt förbannad på honom är när han bestämmer för vad jag behöver och tar avstånd från mig för att han anser att jag inte behöver honom i mitt liv - vad i helvete?! men jag är nog mest arg på honom att han dissar mig och sen låter hennes problem drar ner honom i skiten och att jag är den som försöker få honom på fötter igen. och så upprepar det sig tills vi förstör våran relation och dissar varandra i någon månad innan vi kan umgås igen. och kanske det faktum att jag inte får chansen att öppna upp mig för honom för han försvinner alltid. eller så får jag bara höra att han inte kan finnas där, fast jag finns där alltid för honom och alla andra hela tiden.

och att veta att han är hemma med henne nu och mår dåligt för att hon mår dåligt ger mig ångest och får mig att sitta och grina.
känner att jag har blivit en sån fin människa under hans inflytande men jag skäms så mycket över att känna denna svartsjukan, för jag har inga känslor för honom längre mer än en sexuell attraktion.

---