Tankar

Vill skriva något vackert och ge avtryck i människors själar. Men mina texter är lika luddiga som mitt huvud. Jag läser inte böcker, så ett stort ordförråd är något jag inte har. Jag har alltid haft svårt att uttrycka mig i ord, och det syns i min osammanhängande skrift. Ändå älskar jag att skriva, det ger mig ett lugn när jag håller på att falla samman.

Kan jag få vara en melodi i Mozarts noter?

Hur bemästrar man sina rädslor? För har en låda fulla med dom. Jag är en pjäs i ett schackspel.. De styr mig likt en docka fylld av trådar. Naivt lyssnar jag och hoppas på att det ska försvinna, utan att själv behöva möta de skuggor som förföljer mig.

Snälla, låt mig få vara ett teaterstycke utan ånger.

Tv:en är min vän. Den ger mig sömn, inga tankar och ibland skratt. Ibland brukar jag vrida huvudet ett ögonblick, för att se natthimlen. Den ser så fridfull ut..
Så oskyldigt maktfull..
Men det tar inte lång tid innan jag vänder mig tillbaka, till min så kallade vän.