sista klivet...

sista klivet
killen tar sitt sista kliv
ut ur detta hemska liv
han går ut i regn och rusk
precis då kommer en kusk
han sa: hoppa in i min fina vagn
den kör jag med stort engagemang
killen svarar: okej jag hoppar in
här ute blåser det kallt på mitt bara skinn
kusken kör genom skog och mark
men allt som finns att äta är gammal bark
hästarna börjar skena på stråket
killen nöjer sig med detta åket
i full fart från vagnen killen hoppar
han ringer och säger att han är och shoppar
han börjar gå hemåt med raska steg
han ångrar genast att han teg
killen känner inte igen sig alls
han ser ett ljus som är en marshalls
han börjar genast springa dit
det var ju inte svårt att hitta hit
han knackar och knackar men inget händer
han känner genast att turen vänder
killen börjar nästan tjuta
är det såhär det ska sluta?
tidigare på morgononen hade det börjat töa
men nu börjar det åter att snöa
killen börjar frysa nu är det kallt
killen skriker:jag ångrar allt!
han faller ihop i den kalla snön
snön som ligger över den bottenfrysta sjön
han börjar be för alla som han sårat
hans läge är nu mycket plågat
han vill inte leva mer
nu ser han bara fler och fler små stjärnor på en helt blå himmel
han tänker på mycket och hamnar i vimmel
hans inre organ börjar långsamt frysa till is
han ligger och väntar men blir inte vis
han inre känsel domnar bort
hans liv var allt för kort
nu har han inget medvetande
för mammamn och pappan är det retande
för pojken var det världens tur
nu får han en evig lur
nu säger livet: godnatt vackra punkarkille
nu tycker du säkert att du var ett snille