ett till....

förlåt men nu är det nya sår på min arm... Förlåt men drömmen va så verklig.. Va precis som på riktigt, så börjar nästan fundera, var det bara en dröm....


Du stod där, framför mej bara några centimerter från mitt ansikte och höll i mina armar så jag inte kunde se på någon annan än dej. Så såg du mej i ögonen och jag kände din doft fylla upp mina lungor en gång till. Sen sa du det..
"Du är precis som hon. Exakt lika vidrig och hemmsk, lika falsk och avskyvärd. Jag har varit nära på att säga hennes namn så många gånger när jag pratat med dej men jag har lyckats kalla dej för Louise i alla fall. Men du är precis som hon. Och jag hatar dej, avskyr dej, mer än jag någonsin trodde man kunde hata en annan människa. Jag hatar dej mer än jag nånsin hatat henne."

Sen försvann du. och du kommer aldrig tillbaka. Så jag föll ihop på marken och först då upptäckte jag att jag blödde. Blödde, för att du rivit ut mitt hjärta ur mitt bröst för att sen kliva på det och sedan lämna mej där...

</3