Kriss blogg
Kille, 33 år. Bor i Stockholms län. Är offline och var senast aktiv: 20 februari kl. 21:35

Senaste inläggen
Att vara 28,5...23 juni 2020 kl. 10:58
Goals
14 januari 2016 kl. 06:41
Okey...
25 november 2015 kl. 16:56
Kl 05.45...
7 oktober 2015 kl. 07:16
Jobb jobb jobb .-. Och lite nörderi
6 oktober 2015 kl. 10:41
Så...
5 oktober 2015 kl. 07:39
Yepp
4 oktober 2015 kl. 22:02
Things...
14 augusti 2015 kl. 17:02
Emocore mobil version :3
26 november 2014 kl. 07:18
Oh ma gawd!!!!
7 oktober 2014 kl. 20:50
Visa alla
Det finns alltid två sidor av ett mynt, Dags för "Dagens låt" #6
Var väldigt länge sedan jag lyssnade på bandet Scary Kids Scarying Kids. Dom har lixom varit med mig ett tag, x). Det var inte för ens igår kväll jag låg själv och lyssnade på musik då den här kom upp helt plötsligt på shuffel. Deras album Scary Kids Scaring Kids va nog det albumet som fångade min uppmärksamhet mest under 2007 med tanke på att dom ändrade sin sub genre lite och och att albumet var så mycket mer påkostat än dom tidigare ep/album låtarna. Innan dess så hade jag svårt för just deras tidagre post hardcore dom körde. Idag kan jag dock lyssna på det.
Låten jag tänkte fixa idag från deras senaste platta som oxå vart deras sista tyvärr heter The Deep End och är en rätt så ångest laddad låt (iof är typ hela albumet det) men just den här är på något sätt vacker samtidigt som jag själv kan relatera lite till den. Vi har
nog alla på något sätt ställts inför likande val med olika utfall. Men nu ska jag sluta skriva här har ni låten. :)
Har man gjort bort sig en gång kan man säkerlige göra bort sig en gång till, vad är det som gör att man kan ge folk en andra chans? Är det beroend av hur mycket individen betyder för mig?