Vegetarian varianter. (READ IT) :)

en vegetarian är en person som enbart lever på mat från växtriket.

Det finns olika typer av vegetarianism:


Demi vegetarian (Pescetarian / Fiskarian)
Pescetarianism är en slags kosthållning som innebär att man äter fisk och skaldjur, och även mejeriprodukter och ägg, men inte exempelvis fågel eller annat kött. Den påminner om en vegetarisk kosthållning, men bör enligt brittiska Vegetarian Society inte klassas som en sådan.


Lakto-ovovegetarian:
Maten innehåller varken kött eller fisk, men nog mjölkprodukter och ägg.
Lakto-ovovegetarianen fäster inte nödvändigtvis uppmärksamhet vid annat än matkonsumtionen.


Laktovegetarian:
Maten innehåller inte ägg, kött eller fisk, utan endast produkter ur växtriket samt mjölk.
De flesta vegetarianer är antingen lakto-ovo- eller laktovegetarianer.
Inte heller laktovegetarianen begränsar nödvändigtvis sin övriga konsumtion.


Freegan:
Produktens sammansättning är inte det viktigaste för en freegan. I stället fäster man uppmärksamhet vid de ekologiska och etiska följderna av att använda/ låta bli att använda en produkt.
Freeganen köper inte animaliska produkter, men kan utnyttja sådana animaliska produkter vars konsumtion inte ekonomiskt stöder utnyttjandet av djur och vars utnyttjande är ekologiskt hållbart.
Freeganen kan tex. äta animaliska produkter, som annars skulle gå till spillo, eller klä sig i en upphittad läderjacka. Freeganen är alltså inte nödvändigtvis vegetarian.


Fruktarian:
Fruktarianen äter inga animaliska produkter.
Fruktarianen respekterar även växternas rätt till liv och låter dem därför leva sitt levnadslopp till slut.
Fruktarianen äter bara växternas skörd, som frukt, bär och sädesslag, vilket innebär att dieten samtidigt är veganisk.
Endel av grönsakernas "frukter" ingår också, tex. tomat, paprika, ärter och gurka.
Rotfrukter ingår inte i den fruitarianiska dieten, eftersom utnyttjandet av dem förorsakar plantans död.


Vegan:
En livsstil, i vilken man undviker alla produkter som innehåller animaliska beståndsdelar och produkter vars framställning sårat djurens rättigheter till liv, hälsa och frihet
Veganer äter alltså inte ägg, mjölk, kött, fisk, honung, gelatin eller tillsatsämnen av animaliskt ursprung. Veganer äter grönsaker, rotfrukter, baljväxter, sädesslagsprodukter, svampar, bär, frukter, nötter och frön.
Veganer undviker också att använda tex. läder, ylle och produkter som testats på djur.
Veganismen är en livsstil, där konsumtionen övervägs noggrant, inte enbart beträffande födan.
Fullständig veganism är i praktiken endast ett ideal, mot vilket veganerna strävar utan att någonsin fullständigt uppnå det.
Veganen är inte nödvändigtvis någon aktiv djurrättskämpe annat än genom sina konsumentval.


Makrobiotiker:
Makrobiotikerna är inte vegetarianer, eftersom de ibland kan äta tex. fisk. I allmänhet undviker de dock animaliska produkter.
Matingredienserna indelas i två grupper, beroende på om de representerar Yin eller Yang. Måltiden sammansätts i syfte att uppnå balans mellan de två motsatta krafterna och samtidigt försöker man ta de lokala omständigheterna i betraktande.
Kokad säd är enligt den makrobiotiska uppfattningen den mest balanserade människofödan. Den utgör också grunden för den makrobiotiska dieten.
Makrobiotikern äter även uppkokade grönsaker, rotfrukt, baljväxter och alger samt ibland frön, nötter och frukt.
Makrobiotikern föredrar lokalt producerade naturprodukter och undviker industriellt framställda eller kemiskt behandlade varor.
Makrobiotikerns uppgift är att finna en livsstil som passar honom/ henne och att leva på makrobiotisk föda.