Helg, 240 och fest..

När man försökt i knappt ett år, månad in och månad ut.
Ibland dag in och dag ut.
Men inte fått någon respons, då börjar man ledsna på det.
Men det finns som en spärr i mitt huvud som gör så att jag inte kan inse det, inte kan inse att saker och ting inte längre är som förr. Att vi inte är dom vännerna vi en gång var.
Då du kunde bjuda in dig själv och tvinga mig att göra kaffe.
När du bestämt sa "du har inget val, du ska med mig ut ikväll".
När du kunde komma hit, dricka sju koppar kaffe och glo på film hela natten.
Jag saknar dig. Jag saknar oss.
Vi var bästavänner. Det visste alla. Det var du och jag.

Saker förändras helt klart. Livet har sin gång.
Även vänskapen.
Men du ska veta att jag glömmer dig aldrig, och jag glömmer aldrig oss.
För du var en sån stor del av mitt liv.
Finns ingen så bra som du.
Lennhartm & Aghdam, nu mera historia.

Om du ändrar dig vet du vart jag finns..