Allt har gått så fort...

Den senaste tiden (närmare bestämt det två senaste veckorna) har jag umgåtts/sovit väldigt mycket med Benjamin och det verkar som om vi har utvecklat något som är mer än vänskap.
Vi har känt varandra i ca 4-5år, men det är efter Göteborgs resan i oktober som vi verkligen har funnit varandra. Jag ångrar verkligen att det var en viss liten S som kom och mind fuckade mig ett litet tag, hade han inte gjort det hade kanske jag och Benjamin utvecklat detta mycket tidigare och jag hade kunnat blivit mig själv igen mycket fortare.
För när jag är med honom kan jag vara exakt den jag vill vara, den jag ska vara och det får mig att må så otroligt bra eftersom jag inte behöver gömma mig bakom någon fasad. Och senast idag sa han att jag får honom att må bra, vilket är väldigt positivt. Så vi får se hur han och jag utvecklar detta... Men allt har gått så fort... Men ändå så långsamt.

Benjamin och jag ifrån helgen
eller
Joker och Harley som folk kallar oss