De senaste dygnet...

De senaste dygnet har varit det jobbigaste i mitt liv...
Jag har aldrig varit så rädd, så orolig, så omedveten och så vilsen som jag har varit. Att inte veta om en familjemedlem är välbehållen eller mår bra är den värsta känsla jag varit med om...
Att se min pappa, mina kusiner och deras mamma så oroliga och omedvetna har gjort ont i mitt hjärta, min själ och min kropp, och det gör fortfarande otroligt ont. Att se sin familj vanka fram och tillbaka av oro och att se hur främmande människor från Missing People sitter i soffan och fråga oss en massa frågor om vart min farbror hade kunnat tagit vägen var helt overkligt...
Hela denna händelse känns så overklig, man vill bara vakna upp ur denna mardröm.
Mina älskade kusiner och faster jag finns här för er om det är något, oavsett tid på dygnet. Ni är min familj och jag älskar er!

Vila I Frid kära Farbror Arto! Jag kommer sakna dig så otroligt mycket!
1964.04.28 - 2016.12.19