jag ler men mitt hjärta börjar bli svart

man känner hur de tar över ens hjärta hur kall man börjar bli
hur de kryper under skinnet känner de prcis som om man har en is dolk som sitter i hjärtat

Man ser sig i spegeln och ser hur man käner sig ...
i bland kan man både känna och höra hur de morrar och fräser i kroppen på en
hur hat och ren onska träder fram hos en... de e så man själv blir rädd i bland

jag känner hur jag vill släppa de löst och hur de bara bulltar i min kropp
folk säger till mig jag e fin och snäll...men i bland undrar jag vad jag är???

varför känner jag mig inte snälll hur mycket jag än försöker varför känns de som om jag bara blir hatad??
jag ger och ger men ändå e de jag som får ta skiten i slutänden...vad gör jag för fel

jag kallades för IronWolf innan
folk sa jag var som en varg när jag blev arg
de sa jag har varg ögon

vet ej vad men en vän till mig kallade sig för the mech att han förvandlades till detta
i bland känner jag hur jag kan förvandlas till denna ironwolf min rädsla för att de ska komma lös fins där men samtidigt känner jag tryghet i att släppa lös de....

e jag knäpp eller har alla nån form figur i skallen de blir när de e sura eller hur ska ja tolka de

som de e i dag känns de som ja ska explodera ut de till den person jag är när jag blir denna sak