*suck*

varför känner jag mig så här...
jag är på jobbet har världens bästa arbetskamrater, jätte bra betalt och bästa arbets tiderna..
jag har väl det bra på kärleks sidan oxå, även om jag verkligen hatar o vara singel för tillfället...

men varför mår jag så här uppe i mina tankar o så?
så fort jag sätter mig ner så blir mina tankar helt fucked up, ensamheten kommer fram o jag ramlar liksom ner i ett svart hål av depp...

hjälp mig...

eller nej, finns ingen hjälp för ett genomskinligt vrak som mig...