Blandade känslor (surprise surprise)

Kunde precis knäcka min vänster tumme (för första gången sen skadan) så det är ett positivt tecken att den ligament skadan faktiskt läker, så det gjorde mig glad :D Har märkt att jag nog faktiskt är lite hypokondrisk ändå, (hör inte hit egentligen) men tittar hela tiden på min vänsterhand och spänner upp den så mycket som möjligt och oroar mig över en liten knöl, handleden är säkert formad så, tror den är exakt likadan på högern, men efter att ha haft en kula på den platsen i 3 år och nu gjort sin andra operation, man oroar sig så jävla mycket!!! Märkte precis att rörelsen var fantastisk, hela tiden tänkt "fan vad stel jag ska vara fortfarande" jämförde första gången nu, sen operationen "3,5 veckor efter" och är nog ändå lika flexibel i högerhanden, så jag oroar mig nog i onödan, handleden kanske är på bättringsväg, även fast jag poängterar/noterar vartenda litet fel, av rädslan. Sen har man vart med Bae i helgen, rätt så mysigt men är rädd att öppna upp mig igen, massa positivt som kommer in, men lika mycket negativt, så är ganska blandade känslor. Samt att det var nog såhär i början av det förra också, dem första gångerna man träffades, främst hos personen i fråga, mycket ångest, höga krav, mycket rädsla etc etc, samt att jag HATAR att resa, känns som varje gång jag reser, asså antingen övernattar typ i Gbg, Stockholm eller var det nu kan vara eller åker på semester med familjen, typ till Danmark/England vart fan det nu kan vara, så höjs ångesten och depression sjukt mycket och är så jävla lättpåverkad! </3 Har nog för höga krav och har svårt att fokusera på det positiva och stänger in mig på det negativa. Måste verkligen ändra mitt tankesätt för att kunna utvecklas. Sen att man hela tiden tappar kontakten med folk påverkar, främst efter att min "bästa vän" slutade umgås och skriva med min... Först min närmsta vän som jag kände i över 5 år och brukade ofta umgås med, förvisso flyttade hand till Göteborg men vi skulle fortfarande hålla kontakten, men han blev tillsammans med en i min klass och sen ville han inte ha kontakt med mig... och nu Joel... Men jag känner ändå ganska tydligt numera, oavsett om jag haft kontakt med personen länge eller inte ifall personen faktiskt känns äkta eller ej. Men det finns iallafall 3 personer (2 som jag fått kontakt med genom EC) som jag alltid kan vända mig till om jag mår dåligt och som alltid finns att snacka med om roliga saker osv. Ni 2 genom EC Mirjam och Hannah, önskar vi kunde träffas mer <3 Samt till den sista (som inte har EC, så vet inte om detta är nödvändigt att skriva xD) men Felicia, tack för du vart en sån fin vän de senaste 3 åren <3