Zwei Monaten mit meine liebe Eric

Så som polstjärnan lyser klart på himlen, så klart ser jag dig.
Blind må jag vara, men din skönhet kan jag ändå skåda.
Skör och vacker, likt en blomma
Du är mig kärast, min lilla törnrosa.
Jag ser mig själv i dig.
Du är som jag & jag som du.
Likt två magneter, så olika, men ack så lika.
Den kärlek du ger mig önskar jag att dubbla till dig.

Du är min livboj när jag slängs överbord.
Utan hopp, utan tro, vilken båt går då att ro?
Kärlek är inte alltid en dans på rosor.
Jag har både känt och hört,
Men jag lovar att vara dig trogen och lita på dig, så som du litar på mig.
Ett slag hit och ett knivhugg dit.
Jag kysser försiktigt såren bort och firar för vårt kärleklopp!

2 Månader har nu gått och jag minns fortfarande första gången vi träffades som om det var igår.
Jag minns dina stora bruna ögon, hur jag förundrades över hur ett par bruna ögon kunde vara så fängslande.
Jag minns att jag såg in i dom och de sade till mig att bli kär i dig.

Hjärtat, så som vinder sveper iväg mitt hår en kylig höstdag,
Så känns det var gång jag tänker på min kärlekspåg.

Du är det bästa jag vet,
Du står för det goda i min vardag,
Du ger mig styrka att klara av livet,
Min motivation och inspirationskälla.
Du gör mitt liv till ett bättre genom att bara finnas till.

Man måste bara tro på att det går och det gör jag!
Eric, Jag älskar dig.<3




och juste, ett grattis kan ni väl ändå unna oss :)