Recension av Arrangör (och lite annan skit)

Då vart spelningen över.

Helvete vilken åktur.
Kändes som jag inte andades förens på natten efteråt. Heh.
Anyhow. Scenbyggandet och allmän roddning gick helt okay!
Teknikerns frånvaro löstes med en temporär ny tekniker... Load off my back.
Sen kom alla banden brutalt sent till soundchecken. Christ.
Meeeen det löstes med en proffsig soundcheckstressning från det trevliga bandet Sonic Assault (dom gjorde det på fem minuter!)
Vad mer kan man säga?... Finns väl lite att klaga på... Hög stressfaktor, dåligt beteende från visa bandmedlemmar...
Men vi skippar det och går till själva spelningen.
Kom inte så jättemycket folk... Men för att vara tre utomstående band så tyckte jag att det var rätt lyckat!
Armory och Lethal Steel var ju, om man bortser från min avsmak för metal, helt okej. Lite dålig publikkontakt får man väl ändå säga.
Tyckte personligen att Sonic Assault var trevligast då dom faktiskt hade scenkänsla och var lite roligare.
Sen var det nermontering av backline samt delar av scenen.
Fuck vad stressigt det blev. Kändes som om jag skulle få en hjärtattack... Men vi löste det.

Overall så gick spelningen mycket bättre än förväntat och jag ser fram till nästa projekt.


Festen efter det hela var riktigt trevlig... Bäljade mousserande vin och rökte en Davidiff Grand Cru #3... Vilket var den mest sublima och perfekta cigarren jag haft nöjet att avnjuta.

Dagen efter gjordes såklart en glorious English full fried breakfast. Omnomnomm!!!!!



För övrigt så är livet ett "levande" helvete.
Men som tur är så ska jag supa imorgon.
Brukade säga att meningen med livet var kultur, berusning och kärlek... Men jag får ta och strypa kärleken och fyrdubbla berusningen och kulturen för att domna bort kärleksbristen! Inte en optimal lösning men den får duga tills jag skjuter mig eller dör av överkonsumtion av berusningsämnen.



Sayonara, tack till dom som orkat läsa.
Respons uppskattas! :)