2026 - inga löften

I takt med att dagarna har gått under julledigheten, som för övrigt avslutades med den mest envisa förkylningen jag haft på flera år, har tankeverksamheten gått på högvarv.

Jag upplever att den behandling jag genomgår är instabil i sin effekt. Trots antidepressiv medicinering och en betydligt förbättrad grundstämning kraschar jag periodvis fullständigt, jag drabbas av en livströtthet som får hela tillvaron att likna ett rent vakuum. Framtidsutsikterna ter sig just nu gråa och mycket i livet tycks sakna logik. Eftersom jag betraktar allt genom ett oönskat filter känner jag mig helt alienerad från omvärlden.

Men nu är helvetesåret 2025 förbi och vi har gått in i 2026. Den här gången har jag lärt mig att inte ge några löften, jag gjorde det inför 2025 och vi vet ju hur det slutade. Därför går jag in i det här året helt utan konkreta mål eller förväntningar. Jag tänker inte hoppas på att något särskilt ska hända, utan det får helt enkelt bli som det blir. Går det åt helvete blir jag inte besviken, och går det bra får det bli en positiv överraskning.