tankar om framtiden :(

Sitter och funderar lite kring livet. Mest på hur framtiden kommer bli. La till några fler ansökningar till högskolan alldeles nyss. Sökte in till Halmstad igen, samma utbildning som jag hoppade av i vintras.
Det finns ingenting jag ångrar lika mycket som det beslutet. Jag var dum som hoppade av och jag ångrar mig varje dag. Mår riktigt dåligt över det. Varför måste jag fatta beslut så fort för? Just då kändes allt hemskt och allmänt jobbigt men nu i efterhand tror jag faktiskt att det hade blivit mycket bättre om jag fortsatt där nere...

Om jag berättar för folk att jag sökt in till Halmstad och hållbar turismutveckling igen kommer de nog reagera.
Men det är mitt liv och mina val.

Egentligen var det inte själva utbildningen som gjorde att jag hoppade av utan allt runt omkring:
- Själva dagen då jag flyttade ner hade jag förväntat mig och hoppats på att mina föräldrar skulle skjutsa ner mig (de hjälpte min bror att flytta till Skövde och till Göteborg nämligen) men pappa hade sitt 50-års kalas dagen innan så jag fick ta tåget själv och visste knappt var jag skulle
- Jag fick aldrig tag på en egen lägenhet utan bodde på ett vandrarhem med 4st andra tjejer. Det funkade i och för sig bra, bara det att jag inte fick ha med mig marsvinen (som jag skaffade för att ha med mig när jag flyttade).
- Jag hade inte råd att vara med på nollningen vilket gjorde att jag hade svårare att komma in i klassen.(kommer jag in i Halmstad eller någon annanstans nu till hösten ska jag försöka spara ihop så att jag kan vara med på nollningen).
- Jag kom väldigt nära en tjej i klassen och när hon bestämde sig för att hoppa av förändrades allt totalt.
- Jag åkte hem till Trollhättan allt för ofta så fick aldrig riktigt känna på det där att bo "ensam".
- Jag la inte ner mycket tid till sånt som var viktigt (dvs tentor, seminarium) utan tänkte att jag gör det sen.

Detta plus att jag helt enkelt inte var redo att flytta just då.
Jag har lärt mig en läxa och det är att jag inte ska fatta beslut lika fort nästa gång.
Kommer jag in till hösten ska jag fundera både en och två gånger extra innan jag bestämmer mig.
Framtiden känns just nu ganska mörk dock för jag vet inte om jag har rätt till att få CSN då jag inte klarade någon av kurserna och jobba vill jag inte utan känner för att plugga. Usch, det är verkligen jobbigt att blicka framåt.

Om jag kommer in eller inte får jag veta den 12 Juli, sen kommer andra antagningsbeskedet den 6 Augusti.
Dock har jag ju plan b och plan c men jag hoppas så att jag kan komma in på en högskoleutbildning igen och inte ge upp denna gången. Jag vet vad jag ger mig in på och ska kämpa in i det sista för det också.