ångesten är som värst när man är själv.

Att leva med ångest är inte lätt alls. Förr var kvällar och nätter mina värsta fiender, nu spelar det ingen roll vilken tid på dygnet det är, ångesten finns nästan alltid där. Jag har också börjat få rätt destruktiva tankar det senaste, som tur är är det bara tankar och inga destruktiva handlingar.
Det skulle vara så skönt att slippa ångesten och att fly sina tankar och fly undan allt jobbigt men det går inte.

Ibland önskar jag att jag vore lite mindre av en "tvättsvamp". Grejen är att folk kan komma till mig och prata vilken tid på dygnet som helst, jag finns alltid och försöker alltid hjälpa till i den mån jag kan. Jag tar åt mig av andras problem istället för att tänka på mig själv i första hand och nu har det gått så långt att jag verkligen inte orkar längre. Samtidigt vill jag inte vara egoistisk heller utan tänker fortsätta finnas till för andra. Skulle jag någon gång säga "Nej, nu pratar vi om mina problem istället", då skulle folk börja undra vad det är för fel.

Jag vill att någon ska undra, att någon ska bry sig om mig (på riktigt).
Jag behöver någon som verkligen får mig att känna mig trygg för just nu känner jag mig svagare än någonsin.
Både självkänslan och självförtroendet sjunker mer och mer för var dag som går.
Jag har spelat stark länge nu och det börjar komma ikapp mig.

Jag hoppas verkligen att träningen kommer hjälpa mig (det brukar den göra).
Kommer förhoppningsvis få annat att tänka och fokusera på, det är bra så länge det hjälper.

Så fort man lämnas ensam med sina tankar och känslor, då stiger ångesten.
Det spelar i och för sig ingen roll om man är bland folk man älskar och som älskar en, känner mig oftast lika ensam oavsett om det är 100 personer i rummet eller om jag är själv (fast så tror jag att de flesta känner lite då och då). Det som är skönt när man är med folk är att ångesten inte blir lika påtaglig som man är själv.

Just nu är jag ensam hemma och känner mig väldigt trött fast jag har sovit rätt länge.
Att vara trött är ju i och för sig en del av depressionen så jag får stå ut med det helt enkelt, jag får tänka att det bara är några dagar tills jag kan börja träna och försöka göra mig av med ångesten och hoppas det kan hjälpa att ha den inställningen.

Hoppas allt är bättre med er och att ni får en superfin Fredag och helg! ♥