jag ska kämpa för att nå mina drömmar.

När började dagarna gå så fort egentligen? Jag hänger inte med alls.
Nyss var det nyår och nu är det snart påsk. Hur gick det till?:$

Jag måste börja intala mig själv och förstå att jag "bara" är 20 år.
Som jag har skrivit tidigare har jag värsta ålderskrisen redan nu.
Det känns som att det är nu man måste börja tänka på det här med att bilda familj, det känns som att det är nu man ska bestämma sig för om man vill plugga eller jobba och det känns som att det är nu man ska ut och resa för att hinna se hur det ser ut i världen.

Men Emma, du är bara 20 år. 20 år är ingenting och du har hela livet framför dig, ahjo tjena!
Jag är rädd för att bli äldre. Helst av allt skulle jag vilja bli yngre igen men det går inte.
Ju äldre man blir desto mer svårigheter väntar, så har det varit än så länge i alla fall och då kommer det väl fortsätta så? Man får ta ännu mer ansvar över sig själv och man måste stå för sina handlingar mer än tidigare. Jag vill verkligen inte bli äldre...

Även om jag har en ålderskris nu så ser jag lite ljusare på framtiden än jag har gjort.
Fick ett supergulligt och peppande mms av C igår och ett sms efteråt där det stod "Haha såg den och tänkte på dig! Ge aldrig upp på dina drömmar! :)"

Jag ska aldrig ge upp mina drömmar! Jag vet vad jag vill och ska göra allt för att komma dit.
Även om det ibland känns som att det är kört så är det långt ifrån kört och det har jag börjat inse de senaste dagarna. Jag vill och måste komma ifrån Trollhättan men överväger att söka in till Komvux nu till hösten och ge matten och engelskan en chans där (folkuniversitetet är rätt onödigt tbh då jag ändå inte kan göra någon prövning utan måste i vilket fall som helst vända mig till Komvux).

Vad gör det om jag bor kvar i Trollhättan i 1, max 2 år till? Vad spelar det för roll egentligen?
Om ett år är jag 22 och om två år är jag 23, det är ingenting. Många som läste i min klass den korta tiden jag pluggade i Halmstad var i den åldern, till och med 24-25 och valde att börja läsa i den åldern.
Ingenting är försent än och som sagt, jag ska verkligen kämpa för mina drömmar! En dag är jag där. Kom ihåg det!