Självkänsla

Jag har alltid tyckt att jag var tjock och ful men aldrig riktigt hatat mig själv men just nu känns de som att jag inte förtjänar något bra alls för jag är ett misslyckande och fuckar upp allt bra som håller på att hända mig. Folk säger alltid "du är snygg" "du är en så bra vänn" men varför säger dom sånt skit om dom ände hade tänkt att kasta bort mig tills jag är nödvändig för dom. Hela tiden känns det som någon vill vara med mig bara för att jag får dom att må bättre om sig själva eller för att jag är snäll men dom förstår inte eller bryr sig inte alls att dom utnyttjar mig för deras egna bästa inte för att dom vill vara med mig som person och det känns riktigt hemskt. Tror som jag är just nu är de närmsta jag kommit till "självhat" men jag tror också att om fannie inte hade varit i mitt liv när jag var mindre hade jag blivit ännu mera uppfuckad. Även fast hon inte bryr sig så mycket om mig just nu för hon är upptagen med personer som är bättre än mig har jag henne mycket att tacka för. Tror hon är den enda som riktigt gjort något i gengäld för allt jag gjort men de känns ändå alltid som att jag ger och ger och aldrig får tillbax.