Emcisquares blogg
Tjej, 30 år. Bor i Stockholm, Stockholms län. Är offline

Senaste inläggen
Denna jävla fundering13 maj 2016 kl. 00:37
Allt på en gång
4 april 2016 kl. 23:13
Planer åt helvete
25 mars 2016 kl. 10:23
Biverkningar
24 mars 2016 kl. 22:58
Lithium
24 mars 2016 kl. 19:53
PAVA
23 mars 2016 kl. 21:43
Hypomani
19 mars 2016 kl. 22:48
Mix
14 mars 2016 kl. 11:18
Länge sedan, men.
11 mars 2016 kl. 01:59
Det enda som är kvar
25 februari 2016 kl. 01:12
Visa alla
Fakta
Riktigt namn: Emci Civilstatus: UpptagenLäggning: Straight
Intresse: Kreativitet
Bor: Med någon
Politik: Liberal
Dricker: Energidricka
Musikstil: Indie-rock
Klädstil: Svart
Medlem sedan: 2015-07-01
Event
Emcisquare har inte lagt till några event än.
Ny blogg om psykisk ohälsa
Jag är på startlinjen till att starta en blogg med mycket fokus på psykisk ohälsa. Krossa tabun lite. Visa att det kan drabba vem som helst, att ingen är ensam om det, beskriva vardagen med psykisk ohälsa och våga visa verkligheten. En dröm vore ju att få den riktigt stor, kanske få skriva för en tidning, vad som helst. Det lär ju verkligen inte hända, men ibland får man drömma lite.
Saken är väl bara den att jag är feg och tvekar. Jag vill sprida den massor, länka den på facebook, men jag har så fruktansvärt många vänner och släktingar där som inte har en aning. Jag vill inte skrämma eller chocka någon, och är så rädd för folks reaktioner. Ett sätt att hantera det är väl att börja blogga om de lite "lättare" åkommorna jag har, för att sedan komma in på det lite djupare. Jag vet inte, jag vill så himla gärna men det känns som ett så stort steg och jag är verkligen livrädd för responsen. Allt är egentligen klart med bloggen, jag har en bloggadress, en design som jag är fruktansvärt nöjd med, en bra beskrivning och en bra layout överlag, det enda som fattas är bara att börja skriva och sprida den. Är rädd att göra något förhastat dock, vill inte bli stämplad, jag vill verkligen inte få stämpeln och i framtiden bara bli betraktad som "den där tjejen som egentligen är ett riktigt psykfall", "hon med diagnoserna", osv osv. Nojjig nojjig nojjig, vet inte vart jag ska ta vägen. Min förhoppning är att komma igång imorgon, om jag vågar. Jag vill tro att bloggen behövs och kan göra skillnad. Håll tummarna för mig eller något...