02:38 - fredag - Sömnlös

Jag kan verkligen inte sova. Det är helt omöjligt. Jag vet inte ens varför, om det är efter alla omtumlande nyheter som bubblat upp idag och tagit plats i mitt sinne eller om det är något medicinskt eller kemiskt i min kropp bara.

Jag vet i alla fall att jag krånglade mig upp från bäddsoffan där vi sover, försiktigt och tyst för att inte väcka honom, och klättrade ut på altanen lika tyst. Gick ut en bit i natten och regnet i hans morgonrock och tände en cigg i förhoppning om någon slags skillnad. Jag vet inte om det blev någon. Tyst tyst återigen smet jag tillbaka in i hans rum. Tog med mig kudden som låg där bredvid honom och gick bort till hans säng i andra delen av rummet, bakom en halvvägg där han inte kan se mig. Jag hoppas så oändligt att han inte vaknar och blir orolig, jag är ju bara några meter bort. Jag vet inte om jag kommer att sova bättre här, men det är värt ett försök. Här kan jag knappa på mobilen utan att störa, tända en liten lampa och ge boken ett försök om sömnen låter vänta på sig länge.

Hade det inte varit fredag imorgon och uppgång med jobb om några timmar för min älskades del hade jag kanske väckt honom, delat sömnlösheten med honom, fått stöd i ångestens mörker. Men jag kan inte göra det nu, kan inte förstöra för honom, speciellt inte när vi har en rolig kväll framför oss imorgon. Den ska bli grym, och han förtjänar att sova så mycket han kan inför den tuffa jobbdagen så att han orkar. Förhoppningsvis orkar även jag, men jag kan å andra sidan ligga kvar och sova hur länge jag vill så det vore patetiskt om jag är den som klagar imorgonkväll.

Jag tror att jag sätter punkt här för nu. Kanske skriver jag mer senare om inte sömnen lyckas ta mig. Godnatt världen.