Masochistisk onani?

Det är en märklig känsla av hur när jag har ångest eller är deprimerad så känner jag en extra stor sexlust, sådär galet mycket. Och det, även om det samtidigt känns som att jag inte vill ha någon nära, ingen får ta på mig, jag vill bara gömma mig i ett hörn, under ett täcke, var som helst där ingen kan se mig.
Det, även även om jag inte vill att någon ska vara nära mig så vill jag ha någon nära mig, vill jag vara i någon, mer än något annat, sådär galet mycket. Det är för att när jag mår på det sättet så triggar det självhatet. Och.. det känns skönt på något sätt, tror jag.. när jag hatar mig själv. Märklig känsla.
Är detta att onanera mentalt i sin masochistiskhet?