Lång text om Lajvet! <3

Nu har jag sovit hemma i min egna säng! Fast saknar nästan att sova på en hårda marken, i famnen på någon varm för att sedan vakna och möta den underbara naturen </3

Lajvet har varit awesome!
Vi startade en ny by, så vi hade massa fest, musik, cider, "vin", "fylla" och massa skratt!
Jag har vinglat som ett as, skrämt människor så att jag nästan blev dräpt och snott hattar ;)

Jag har fått smyga på kvällarna i mörka kläder och luva. Jag blev så bra att jag en kväll satt och väntade på min "far", när han väl gick förbi så blev jag osäker på om det var han, det såg ut som han, men han gick inte som han brukar. Jag reste mig upp från då jag satt ner. Då riktar han sin käpp mot mig, så jag står stilla och låter honom gå. Sen springer jag efter, jag gör så att han hör mig, bara för att skrämmas och vara säker på att han inte i ren reflex ska dräpa mig. När jag kommer fram så rör jag mg som ett svartblod/djur, då riktar han sin käpp mot mig igen, då går jag fram mot honom och visar att det är jag. Kan ju säga att han blev lättade och fick sig ett skratt!

Sista kvällen var det ett stort krig, min "far" pratade med mig och min "syster" om att ha kanske inte kommer överleva, min "syster" sprang iväg gråtandes och jag blir arg. Så jag följer efter min "far" i mörka kläder och luva, jag rör mig som ett svartblod då det fanns många runt om kring. Många är nära att dräpa mig för att jag kommer för nära. Jag ställer mig o stirrar på min "far" och Hakon(ledare för soldaterna), de stirrar på mig och undrar om jag försöker lyssna efter information som inte tillhör svartblod, så min "far" drar vapen och går fram till mig, jag bakar lite, så han sänker vapnet och går fram. När han kommer fram och ser att det är jag så blir han "arg" och rycker i mig och skriker nått i stil med: är du het jävla dum i huvudet?! jag kunde ha dräpt dig!
Jag rör inte en min.
Min "far" och Hakon stirrar på mig, Hakon undrar om min "far" känner igen mg, så han svarar att det är ju hans dotter, det ser Hakon, men han undrar om min "far" känner igen mig så som jag beter mig. Nej det gör han inte,de tror att jag är besatt då min "syster" umgås med demoner och har själv blivit besatt innan. Efter mycket bråk då jag vägrar håll mig vid min "syster" så nockar min "far" mig och försvinner snabbt där ifrån, då vi var på en plats där våld är lika med döds straff.
Jag får skäll senare på kvällen för att jag sprang på fältet där det var krig, vilket min "far" fick veta, han blev såklart orolig, men kunde inget göra. Han skällde som sagt på mig för det och för att jag satta mig i fara och blev attackerad av orcher. Men han berömde mig för att jag jag var så duktig på att smyga och gömma mig, de andra kunde inte hitta mig! :D
Tror jag var den som lyssnade mest och använde kunskaperna så fort jag kunde ;)

Jag blev knockad två gånger till. Av en som tränade soldaterna. Första gången så var jag små bråkig i lägret, så han knockade mig, bar ut mig ur lägret och la mig i skogen. Tur för honom att min "far" inte såg det! Det var fest just då så jag undrar varför ingen såg nått! Några såg och frågade vad som hände, men soldaterna sa bara att jag var för full, jag var extremt full! xD

Andra gången var det av samma person. Jag störde honom innan kriget, kramade honom, bet i hans rustning och drog runt på honom och så fort hans soldater jagade mig så sprang jag till min "far" och skvallrade;)
Jag blev iaf knockad och de släpade ut migur lägret, efter som att jag inte minns vad som hände innan knocken så låtsas de som att jag har somnat och att de räddar mig xD