Om du vill veta vem jag egentligen är så läser du.

And if you go, I wanna go with you
And if you die, I wanna die with you
Take your hand and walk away

Många tror att jag faktisk mår bra ibland. Alla har vi ljusa stunder. Men det betyder inte att jag mår bra.
Förr kunde jag visa min sorg för de jag litade på. Men jag har lärt mig att jag inte kan lita på någon. Människor är så vana vid att jag aldrig visar sorg. Inte många har sätt mig gråta. Enda gången jag gråter är om jag ser på nån film och nån dör. Jag tycker att man är svag om man gråter.
De som sitter på stan och gråter vill jag bara spara på. Tycker att det är dags att växa upp och sluta tycka synd om sig själv. Fast jag tycker väl synd om mig själv nu? Ja det kanske jag gör, men ibland måste man få lätta på sitt så kallade hjärta.
Jag har döljt min sorg så länge. Jag har varit neutral och "glad". Nu har det gått så långt att jag nästan aldrig ler. Jag känner ingen glädje. Detta gör att jag o Pontus nästan har gjort slut. För jag kan inte visa kärlek. Hur mycket jag än försöker så syns inget. Ingen märker nått. Jag har lyckats med dig jag kämpat med i hela mitt liv. Jag smälter in. Jag syns inte. Jag trivs med det. Bara det att jag älskar Pontus och vill inte förlora honom.
Varje kväll tänker jag på att skada mig. Både fysiskt och psykiskt. Jag tvingar mig själv att vara vaken så att jag bara får några timmar sömn varje natt.
Jag har sprit i kylen och i rummet. Varje kväll funderar jag på att ta en klunk absint och dränka känslorna. Kan jag blir av med det jag känner så skulle mitt liv vara underbart.
Jag kan le och säga att jag bara är trött. Men sanningen är att jag inom mig skriker. På mina promenader tänker jag på självmord. Tänker jag inte på själv mord så tänker jag på hur jag mördar någon och sedan misshandlar mig själv till döds.
Jag undrar om jag kanske borde ta tag i mig själv och börja gå till Ola. Ola är han som jag pratar med. Han tog emot mig när en hemsk sak hände i mitt liv. Jag har fortfarande inte pratat om det. Ingen annan är Pontus vet. Ingen annan får veta. Jag förnekar det för mig själv. DET HAR ALDRIG HÄNT! det kan inte vara sant...
Kanske tar mig en sup och misshandlar mig själv innan jag lägger mig.
Nu kommer ni sitta o skriva att ni finns. Men bara för att ni finns så betyder inte det att jag litar på er. Ni må vara mina vänner. Men vänner sviker. Det är sånt som vänner gör. Och sen förlåter man dom eller så gör man som mig och går sin egen väg. Är jag inte uppskattad så går jag mer än gärna ensam <3
Så nu vet ni.