Depper D:

Hejsan!

Idag är jag väldigt deppig och trött och helt slut!
Inte det roligaste..

Dagen har vart typ helt sämst, plus att det är skola imorgon gör inte denna dag bättre :(

Det är verkligen inte min dag idag, frukosten gick åt helvette, så jag läste tills klockan blev runt tre, sen fixade jag med maten lite grann, sen åt jag mat, sen efterrätt, efter det har jag läst igen, och nu sitter jag här och orkar typ ingenting..

Jag måste fixa tills imorgon.. typ välja kläder, och välja vilken slags frisyr jag ska ha,..
Sen ska ja duscha också.. och bläää

Jag önskar att allt kunde vara som det är i böcker ibland..
Just nu läser jag twilight böckerna igen.
Tänk om allt var precis som där.. tänk om det fanns vampyrer.. då skulle jag vara den första som skulle vilja bli en vampyr, för att slippa allt bekymmer och bara kunna vara för mig själv..
Låter såklart helt vansinnigt, men jag tycker det låter bättre att leva i århundranden än att behöva må dåligt och tänka dumma tankar..

Men tyvärr så är det inte så..

....................

Allt blir ännu värre eftersom jag inte har någon att prata ut med.
Det räcker inte med vänner..
Det räcker inte heller med familjen eller någon dryg kurator eller psykolog.

Jag vill inte prata med mina vänner om hur dåligt jag mår och skit, för dom har sina egna problem..
Det har alla i famlijen också.. kuratorer och psykologer också..

Därför känns det jobbigt att behöva prata med någon av dom.. för jag vill inte att de ska få ännu mera problem om jag berättar om mina problem.

....................

Att hålla allt innom sig är inte så lätt heller, ibland när man mår ännu dåligare än vissa andra dagar så kör det ihop sig ännu mera hemma och i skolan och allt känns hopplöst.

Om jag skulle hålla på och göra illa mig för att jag mår dåligt, så blir det ändå inte bättre..
...Desstuom har jag lovat att jag aldrig mer ska göra illa mig, vilken jag fortfarande håller.

Det är detsamma om man dricker, man glömmer problemen för en stund,..
efteråt blir allt som innan.

.......................

Tillexempel om jag är ledsen över något, och så märker min pappa det.. så blir han vansinnig och tvingar mig att berätta varför jag är ledsen..
Och jag ljuger om vad jag är ledsen över oftast..
Jag är ju mest ledsen över hur det är hemma.
Det gör ju inte saken bättre då om man berättar sanningen.


Det är bara att hålla ut.. ca tre år kvar tills jag kan flytta hemifrån !

Hejdå.