Döö

Sitter och tänker på gamla minnen och annat tråkigt. Inser verkligen att: Fuck alla jävla äckeln som dragit ner mig och mitt välmående. Jag tänker aldrig vara beroende av att andra ska göra mig glad igen. Visst så kan man ha folk som gör en lycklig och så vidare. Men jag kommer aldrig vara lycklig EGENTLIGEN om jag inte SJÄLV kan vara glad med vem jag är. Dom som dragit ned mig är inte längre kvar i mitt liv och jag lägger inte energi på dom längre. Jag står fortfarande upp. Och finns här, i nuet.