Skolstress Skolångest

Kommer troligen inte kunna förklara allt.

Skolstress/skolångest level 100. Vad ska man göra? Har varit i skolan ca 10 gånger i 9:an och hälften av dem gångerna har min mamma varit tvungen att hämta mig för att jag har låst in mig på toaletten och gråtit.
Så ja.. jag har absolut inga betyg. Jag ska få hemundervisning nu. Måste ändå gå om 9:an sen, vilket betyder yngre människor i resten av min skolgång. Vilket är ett stort minus för mig då jag inte går ihop med yngre speciellt ofta.

Jag har ångest på grund av skolan. Jag kan gråta varje dag i månader på grund av skolan.
Jag har ångest över vilket gymnasium jag ska gå på, jag har haft ångest över det sen jag började 7:an.
Jag får ångest så fort någon nämner skola oavsett om det är på fb, ec, på bloggar eller om några främlingar snackar om det på ett tåg och att jag bara råkar höra.

Tänk om jag hade ett intresse eller visste vad jag ville bli när jag blir äldre. Det skulle vara lite lättare då.

I måndags bestämde mamma att jag ska flytta tillbaks till Dalarna, till henne. Hon vill ha mig hos sig nu när jag har börjat må sämre igen. Hon tror inte att min mormor kan ta hand om mig, vilket är sant. Jag mår till och med sämre nu när jag vet att jag måste bo här. Jag blev överlycklig när hon lät mig flytta då jag har velat flytta från Dalarna sen jag flyttade ditt. Jag har sagt att jag kommer inte gå på något gymnasium så länge jag bor i Dalarna. Så vad ska man göra med sitt liv?

Jag skriver inte det här för uppmärksamhet! Så säg inte det. Men jag vet att det är många som har ångest och är stressade på grund av skolan. Det känns som man är helt ensam om det, men nu kan dem människorna läsa det här och veta att dem inte är helt ensamma iallafall.