Tog en paus från livet och bloggen på 2 veckor

För att hitta mening igen typ. Gick väl inge vidare eftersom jag är tillbaka här eller?
Nä too deep and cringy, det är för tidigt på morgonen. Både för mig att vakna och att skriva något.

Since I saw you last har både min fot och mina vänner dött.
Nej obviously har varken eller dött men min fot och fotled har helt plötsligt när jag vaknade en morgon slutat fungera, som om de sover fast aldrig vaknar igen. Som läkarna själva sa det, de svarar inte. And same goes for theese so called friends. Känns ironiskt hur lika situationen är med dom och min fot. Helt plötsligt, helt dött och utan förklaringar.

Kan inte hjälpa det att bli lika besviken någon visar sig vara ett rövhål, är sällan jag litar alls på människor, än mindre låter folk betyda särskilt mycket för mig. När ska jag lära mig att det bara finns ett forever hur mycket folk än säger det till mig?



Alex har iaf varit en ängel och hjälpt mig med allt typ, knappt behövt resa mig ur soffan om det inte är för att gå på toa. Är evigt tacksam, vet inte vad jag hade gjort annars typ...
Även om jag kan gå lite så tenderar jag att t.ex. snubbla på mina egna tår så ramlar hela tiden haha. Sen är kängan/skenan jag ska ha inte supersmidig heller.



Ja livet känns ju allt mer tilltalande för var sekund som går, inte ens nämnt hälften men ska sluta vara så emo och se saker från den ljusa sidan. Tror tyvärr jag tappat den lelelelel, förlåt, tog en stilnoct, är för tidigt för mig att gå upp ändå. Vaknade nästan enbart pgr av att min lyrica gått ur och det var dags för nästa . Den känslan är inte mysig I tell you.

Hoppas min babe kommer hem på fredag (om jag räknat rätt) och har tid att komma över för att mysa lite iaf, miss her.

Nu hoppas jag på lite mer sömn även om 1 stilnoct inte lär göra något då jag haft en tendens att käka typ 10 st på en gång när jag haft tillgång (och ändå inte somnat hahhahaa)...
Cya