9 månader

Nu idag (om jag minns rätt) så är det 9 månader sedan som jag kom ut som trans till mina föräldrar. Och det var idag 9 månader sedan jag slutade vara rädd för att visa vem jag är.
Hade kommit ut för mina vänner innan, men när jag kom ut för mina föräldrar så slutade jag vara rädd. Och det har blivit så mycket enklare att leva sedan jag kom ut.

Min mamma har slutat kalla mig för hennes "dotter" och "flicka", och när hon säger fel brukar hon rätta sig och säga förlåt, och när jag säger till gör hon samma. Har hittat massa andra transpersoner, binära som icke-binära, som nu är mina närmaste vänner. Majoriteten av mina vänner är nu transpersoner, och de som är cis är helt fantastiska och vet massa om transkapmen och gör allt för att hjälpa till.

Jag har skällt ut anställda på affärer när de är transfoba och vägrar säga förlåt, jag har skrikit på min pappa för att han vägrar sluta säga "flicka", jag har gått runt på stan med transsymbolen på min väska, jag har lärt ut mina barndomsvänner om trans och de har till viss del förstått och alltid respekterat. Har fått bort negativa personer ur mitt liv. Allt har bara blivit så mycket bättre, är så lycklig.