Tankar. Rant. Känslor.

Jag är en väldigt rak människa. Jag säger ofta som jag tycker och vad jag känner. Ibland utelämnar jag mina åsikter och känslor vid tillfällen då jag känner att dem bara skulle tillföra problem. Börjar dock bli väldigt trött på vissa människor.
Människor som tror att bästa sättet att lösa någon slags motgång är att lägga sig på marken, skrika högst och hoppas på att någon annan orkar lösa deras problem.

När folk frågar dem om varför dem inte gjort någonting med sitt liv så kommer problem X upp. Som stoppade allt. Låter det växa bortom gränser till vad det var från början. Intalar sig själva om att det är okej att inte göra någonting med livet på grund av X. Bli bekväm med sina problem. Tycker det är ett okej sätt att leva. En stagnerad livsstil som slutade utvecklas.

Mentalt handikappad.

Ni är anledningen till varför blodsband betyder så lite för mig. Ändå känner jag skam varje gång tänker på er.
Ni är min inspirations och livsglöd. Att aldrig bli så värdelös är vad som driver mig framåt.

Krossa alla motgångar.