Vanor.

Vaknade idag efter mardrömmar som var relativt spårade. Gick upp, slängde på mig kläder. Tänkte att det var bäst att göra frukost även om jag inte känner mig hungrig. Gör min frukost och blir ashungrig.

Mina matvanor är nästan som styrda av en inre biologisk klocka känns det som ibland. Ät frukost, middag vid 12:00, kvällsmat mellan 17:00 - 18:00. Känner mig som en robot ibland. Gick förövrigt och la mig väldigt tidigt igår men hade svårt att somna pga mina kära grannar dunkade musik och förde massa oväsen. Men jag somnade ändå för att jag var så jävla trött. Vaknade flera gånger under natten dock.

Drömde för övrigt om att jag var tvungen att klättra upp för en 5+ meters hög vägg där jag var tvungen att klättra upp för tv-apparater med olika företags ekonomiska information. Självklart var dem med mest pengar högst upp.
Det var inte så trevligt när man var nästan högst upp och visste "Om jag trillar nu dör jag"
Sedan var jag helt plötsligt i ett medeltida krig. Som det gigantiska muskelberg jag är så är det ju no problem. Eller vänta. Nej. Jag menar, det var som att vara en hobbit och bli jagad av femton hockeylag. Varje gång man undviker en dödlig situation så uppstår en ny.

Jag är rädd för att dö och vill bli minst 100 år tack.

Litet smårant, jag känner en människa. Denna människa klagar gärna högt och tydligt om hur dumma folk är om dem tror på någonting religiöst. Att folk som dyrkar något kan gå och dö för att det inte är bra för något.
Denna människa röker, och om någon säger till hen så blir hen asförbannad över att folk lägger sig i hens liv för att hen har valt själv att röka. Såhär är det med typ allting, får lägga sig i andras liv hur mycket som helst men så fort någon lägger sig i hens liv så är det hemskt och dem inkräktar. Varje gång jag nämner det, typ en kvart efter någonting sådant har hänt så nekar hen att det någonsin har hänt. Dubbelmoralen är stor. Slut av smårant.

Nu skall jag leva.