Behandlishemmet :((

Dom säger att jag bor här som SoL placerad, d.v.s. inte under tvångst.. Men jag får inte åka hem om jag vill, och jag får inte bestämma när i framtiden heller.. Men hallå, INTE under tvångst, vad är problemet...

Mamma vill dock inte ha hem mig än, hon har lovat att sluta dricka på veckodagar (och att ta antabus när jag kommer hem).. Men hon är orolig att om hon och hennes man dricker en helg och börjar typ bråka, att jag då ska ringa till soc och klaga.. Och hamna på ruta 1 igen.. Men jag har redan sagt att jag har mått så dåligt i 3 år, jag har tyckt att varenda liten skitsak är en sjukt stor sak, jag ville ha hjälp med allt.. Fast hjälp på det sättet jag sa, vilket inte har gått såklart.. Men iallafall, jag har förklarat för mamma att jag ska få 10 lektioner (ca40 min långa) om hur jag ska hantera mina känslor o.s.v.. Så att jag sedan kan slå mig ner för första gången på typ 3 år, och faktiskt tänka över hur jag mår utan att få typ damp eller värsta gråtutbrottet.. Så tillslut kommer jag kunna hantera mitt beteende och mina känslor på andra sätt än att skära mig eller supa, kanske vara dum nog att ta droger.. Jag kommer hitta andra sätt att hantera det på.. Och då kommer jag redan må 1000 gånger bättre.. Och jag har redan varit borta typ 5 veckor snart, fått en paus.. Jag har sagt att fram till jul är säkert tillräckligt, jag har inte alkohol/drogproblem, jag behöver inte en lång hjälp, en lång process, det känner jag själv.. Vilket också är ett steg framåt.. Allt jag vill är att få dom andra att förstå hur jag tänker, fick jag bestämma (som jag egentligen ska få) skulle jag inte åka hem imorgon, aboslut inte.. Men jag skulle heller inte vara kvar här tills nästa år.. För jag vet själv att jag inte behöver det.. När jag kan hantera mig själv och mina känslor, då kommer jag även varit här en ganska lång tid, några månader.. Då kommer jag kunna att bo hemma igen (utan att få flipp då mamma dricker, och hon ska ju dessutom bara dricka på helger, vilket jag skiter fullständigt i).. Och jag kommer inte dampa och dom bråkar, det ÄR en skitsak, jag förstår det nu.. Så snälla ni runt omkring mig, förstå mig..

FÖR, när jag kan hantera mig, varit borta några veckor/månader.. Lärt mig vad som är en skitsak och inte, då kommer jag må bättre.. Jag kommer inte ha druckit på länge (kanske förlorar suget eller får ett större sug, men oavsett vad, kan jag säga nej), jag kommer inte ha tagit droger (som jag SKA låta bli innan jag förlorar mig själv och börjar med skiten). När allt det är klart, dessutom gått i en annan skola då jag får chansen att plugga ordentligt.. När ALLT det är klart, då kanske det är efter jul, vad vet jag.. Men det är och SKA vara klart innan nästa år.. Och då vill jag flytta hem igen, och skiter det sig, tja då kan jag alltid komma tillbaka (men som sagt, jag kommer inte överreagera på skitsaker)..

För tvingas jag stanna kvar dock att jag känner mig redo att flytta hem, kommer jag må sämre.. För då har jag varit utan familj, vänner och den sociala kontakten jag alltid haft runt omkring mig.. Varit utan skolan jag älskar.. Jag måste tilllbaka till det, när JAG säger att jag är redo.. Dom måste ju lyssna på mig då.. Annars flippar jag seriöst..... :// //Qucake