Dagen

Flyleaf - So I Thought.

Extrema, ensamma, Efterblivna Egosentriska tankar flyger omkring i mitt rum. Jag duckar för att inte bli träffade av dem. Själviska, sårande, svidande löften kastas i golvet, så som mitt huvud. Faller. Och faller. Och faller. Jag fångar en tanke. Hon ser på blodet som fläckat ner mina strumpor och frågar: varför?
Så jag skriker. Faller och skriker: Om inte jag gör det, vem ska då orka bry sig?
Det röda, rivande, rinnande blodet som hon smutsat ner mig med äcklar mig. Det gör mig spyfärdig och jag önskar att det försvann. Jag kastar bort tanken.
Helt plötsligt är jag ensam, ala tankarna är bortkastade, det oförgöliga är förstört. Sitter där ensam utan ens tankar som ser ner på mig, det är tomt. Så jag slänger mig ut igen. Ner för de högsta berget, ut för stupet, bort från det tysta.

Ensamheten försvinner aldrig.