Idag är vi ingenting.

Scars on you son
You shrug it off
Except that you don't

Lyssnar på Crystal Castles. började för en timme sen, men vi orkar inte bry oss idag. Idag finns inte världen runt om oss, det är bara vi kvar och musiken som skär igenom våra öron och rör oss rakt in i hjärtat. What The Fuck Is This? Barnen är ensamma, så som vi. Vägrar ta hjälpen, Vi är inte värda något, vi behöver INGET! Klarar oss alltid själva, för om vi visar svaga sidan till För ens en sekund blir vi krossade. Förstår ingen vad vi menar? Det sjuka som infekterar oss med ohyra och bakterier, som får oss att spy, som får oss att svälta. Som får oss att slå, skära, sparka. Allt som vi försökte glömma för länge sedan. När vi också var små oskyldiga barn med inget i baktanken utan ett rent hjärta utan slag på vårat smavete. Är ni också som oss? jag tror inte det, hur skulle någon annan kunna känna empati?