Blombukettens blogg



27 år. Bor i Gudhem, Västra Götalands län. Är offline och var senast aktiv: Idag 02:05

Blombuketten

Fakta

Civilstatus: På G
Läggning: Straight
Intresse: Hästar
Bor: I skogen
Politik: Politik?
Dricker: Whisky
Musikstil: Allt
Klädstil: Galen
Medlem sedan: 2022-05-02

Event

Blombuketten har inte lagt till några event än.





Det är inte idioti att påstå att ens egna mående är ens ansvar

Det är bara människor som vägrar eget ansvar som säger så. Sen kan man ju definitivt lyssna till perspektiv. Men kan man inte tala för sin sak utan endast kommer med känsloargument och personangrepp kan man väl inte förvänta sig att andra ska ta en seriöst? Sjuka rättfärdigar otrevlighet



Varför blir folk otrevliga och triggade för andra har annorlunda

Perspektiv? Varför utgår man från att en själv eller allmänheten alltid har rätt? Varför är människor så lätt stötta av en annan människas annorlunda erfarenheter? Är det ens värt att reflektera över för dessa människor? Varför, eller varför inte? Är det jobbigt att tänka självständigt?





Många har åsikter utan att veta varför

Eller ja, ofta uttrycker man att "det känns fel, eller rätt" men man kan inte förklara varför. Gäller att utmana sig själv och inte ta för givet att allt man tänker stämmer till hundra procent. Sjukligt beteende att utgå från det men ändå verkar väldigt många göra så.





Religion och naturvetenskap (Sammanfattning av bok i ett PM)

Tänkte dela med mig ut av mina PM gällande religion och vetenskap som jag skriver i plugget. Där jag sammanfattar olika vetenskapskritiska böcker. Philip Clayton som skrivit boken "Religion och naturvetenskap" som jag sammanfattar i detta första PM, som är en av de mest nyanserade vetenskaps-kritiska böckerna jag tagit del av. Menar att en vetenskapskritik förmodligen är den mest centrala delen inom framtida forskning inom alla fält då det kommer innebära ett paradigm skifte i den vetenskapliga metoden.



Philip Clayton konstaterar att religion och vetenskap är en av mänsklighetens mest fundamentala
samhällskrafter. I den mån att religion varit med oss sedan urtiders minnen, och (natur)vetenskapen
format vår värld och samhälle i modern tid så pass mycket att det idag är i princip lika centralt som
religion tidigare varit på vissa sätt. Även om religion fortfarande är en "pelare", eller samhällskraft i
livet för många människor. Det är just det Clayton vill uppmärksamma. Dels att samhället är
moderniserat, med teknologi och allt vad det innebär för ett samhälle med naturvetenskaplig forskning
i olika slag. Hur det dels bidragit till en sekulär syn på "det existentiella planet". Men också hur
religion och religiösa anpassat sig, eller förhållit sig till denna förändring världen sett i och med
naturvetenskapens intåg och den industriella revolutionen och allt vad det inneburit för människors
vardag och existentiella tänkande. Clayton vill presentera dessa två olika sidor, olika religiösa
perspektiv på naturvetenskapen, och olika icke-religiösa naturvetenskapliga perspektiv på religion. (s
13) Vad Clayton dock poängterar är att icke-religiösas syn på religion som icke vetenskaplig är ett
reducerat synsätt att ha. Eftersom att diskussionen går att nyansera, vilket han själv påvisar i sin bok.
Han säger att detta är en av anledningarna att han skrev boken. Just för att klargöra hans ståndpunkt
varför det inte är omöjligt att ha en mer (natur)vetenskapligt baserad diskussionen gällande religion
och vetenskap. Att de inte nödvändigtvis, om än inte sällan, står emot varandra. Utan att de i många
fall omfamnar varandra och inte står i konflikt sinsemellan. Det finns alltså både ateistiska
naturvetenskapliga forskare och det finns ateistiska naturvetenskapliga forskare också.

Clayton säger att han vill inte övertyga någon om en specifikt ståndpunkt eller perspektiv. Utan att han vill
introducera ämnet och diskussionen om vetenskap och religion. Dels genom de religiösa och
icke-religiösa perspektiven. Men även hur dessa perspektiv inom dessa två grupper skiljer sig åt. (s 9)
Clayton tar upp exempel från olika naturvetenskapliga områden för att illustrera bredden av
diskussionen gällande religion och vetenskap. Han börjar med ett typiskt exempel genom att ställa
upp en påhittad diskussion mellan en teist och en naturalist. Naturalisten påstår att metafysisk
reflektion är meningslös medans teisten hävdar att det i sig är ett metafysiskt påstående. Samt nämner
de klassiska filosofiska guds-argumenten. Som det ontologiska, kosmologiska och det teleologiska
argumentet. Naturalisten bemöter återigen teisten och tar upp diverse vetenskaplig kritik så som
dawkins evolutionsteori kontra designargumentet, eller kognitiv teori om brist på sinnesdata som
skapar fantasier om gud. Inga av dessa argument ställer sig teisten sig emot. Eftersom att teisten inte
anser att dessa argument faktiskt säger emot guds tron. "Om gud finns, är det då förvånande att våra
hjärnor är naturligt upplagda att frambringa en föreställning om gud"?. Frågar teisten. När det
kommer till mening säger teisten att utan en slags personlig gud som medvetet skapat universum så
finns det ingen form av djupare mening med existensen och livet. Medans naturalisten menar att
mening är något som skapats av hjärnan och kultur. Men att det ändå finns mening såsom viljan för
världsfred, välvilja för nära och kära, lycka och så vidare. Trots att man inte anser att det finns någon
gud. (Har teisten en djupare form av mening?). Gällande mirakler råder det också delade meningar.
Naturalisten utgår prompt från att dessa inte finns på grund av brist på belägg för att de skulle
existera. Men teisten håller sig mer öppensinnad, och enligt vissa långsökt? Teisten hävdar att det är
en komplex fråga. Eftersom att gud är allsmäktig skulle det inte vara något problem att lyckas bryta
mot naturkrafterna obemärkt. Sedan avslutar man diskussionen med att konstatera att naturalisten
behöver bevis men framhåller en viss agnosticism till gud och religion. Medans teisten tog till sig
naturalistens naturvetenskapliga argument och nyanserade diskussionen. (s 18-30)

Vidare i boken går Clayton in på mer exempel på hur perspektiv på religion och vetenskap kan se ut.
För att visa att det är långt ifrån svart och vitt. Han tar bland annat upp två at de mest kända lägrena i
debatten. Dock inte nödvändigtvis de mest nyanserade alltid. Intelligent design argumentet. Att gud
måste påverkat människans utveckling i och med att det gick så snabbt. Att det är naturligt för
religiösa att acceptera en sådan teori. De menar också att de nyateistiska naturvetarna med sina
materialistiska preferenser inte är öppna för hypotesen om intelligent design. Därför har man inte
tagits seriös i den vetenskapliga diskussionen. Naturalisterna hävdar att det inte finns några bra
vetenskapliga bevis för hypotesen därför kan den hypotesen ej underhållas av dessa. (s 40) Angående
detta säger Clayton att anser att det är ett misstag av religiösa att endast begränsa sig till att försöka
empiriskt få fram tvingande naturvetenskapliga argument. Att ha upplevelsebaserade argument, eller
apologetiska filosofiska argument kan också uttrycka ens ståndpunkt på ett rationellt sätt. Det ena
utesluter inte det andra. (s 42) Nyateisterna har också sina argument, som inte heller är tvingande.
Som t.ex. att om det finns en god gud varför så mycket lidande i världen? Vilket Clayton nyanserar
genom att berätta om de svar religiösa haft på denna fråga, och att nyateisterna behöver bemöta dessa
svar grundligt för att kunna tas på allvar. (s 48) Till sist konstaterar Clayton att dawkins påstående om
att religion är oförenligt med vetenskap är ohållbart. (s 60) Och att diskussionen lett till en del
sofistikerade svar från teister i dess beskrivelse kring guds transcenderande förmåga. (s 67)
I nästa kapitel nyanserar Clayton ytterligare genom att ta upp exempel från de olika
världsreligionerna. Han nämner att det finns t.ex. ID anhängare i flera av dessa och att buddhister är
intresserade av neurovetenskapliga fynd kopplat till meditation. Att det är möjligt att ur vissa aspekter
kan religion vara oförenligt med naturvetenskap. Men om man ser till den andliga dimensionen i
religioner, men även frireligiositet. Som t.o.m. nyateisterna själv erkänner är en mänsklig upplevelse.
Så kan man nyansera diskussionen gällande religion och naturvetenskap. (s 96-98) Sedan tillägnas ett
kapitel åt fysik. En intressant del där är om kvantfysiska experiment (Schrödingerekvationen och
mätproblemet). Som gett paradoxala resultat. Man säger bland annat att det är observeraren som
påverkar materia och kollapsar vågfunktionen. Att verkligheten först kristalliseras när en människas
medvetande observerar materian. (s 115) Dessa kvantfysiska fynd kan öppna upp för en religiös
diskussion i och med dess implikationer. (s 120) Nästa kapitel om biologi nämner Claymore de
Darwinistiska förknippade tanke strömningarna, bland annat om genernas roll i människans
framkomst.

Men att många religiösa anser att det är ett reduktionistiskt sätt att se på det. Medans de
mer extrema religiösa med sitt ?gudscentrerade perspektiv? anser att människan har en själ och att det
också påverkar en som människa (s 138) Clayton konstaterar att även inom det biologiska fältet finns
mycket rum för tolkning och diskussion. (s 142) Att det till och med finns en del likheter i de olika
sidornas perspektiv vid närmare undersökning och detta går att nyansera. (s 148) I kapitlet om
neurovetenskap tar Clayton upp elitminitativsmen och epifenomenalism och dess innebörd för
diskussionen. Kontra de som gett sig på att bevisa själens påverkan och existens. (s 154) Clayton
ställer sig frågan om neurovetenskapen kommer att samarbeta med religionerna för att utröna mer om
människans existens. Att dagens retorik ibland försvårar ett sånt samarbete men att det ändå ser ljust
ut i framtiden. (s 172) Som till exempel buddhister som är framstående i detta samarbetet idag.
I kapitel 7 tar Clayton upp de mer etiska aspekterna där religion kan bidra. Han nämner
stamcellsforskning, och de olika religiösa perspektiven angående detta. Till exempel frågor om livets
slut, såsom aktiv dödshjälp kontra dagens medicinska nyateistiska förhållningssättet, att medvetande
är i hjärnan och därmed om man är permanent hjärndöd finns det ingen anledning att hålla patienten
vid liv. (Vilket är ett antagande man gjort som inte nödvändigtvis stämmer). Medans vissa religiösa
har ett mer utilitaristiska etiskt förhållningssätt. Det tas också upp frågor kring medicinska experiment
och militära vapen. (s 178) När det kommer till den praktiska tillämpningen tas det upp exempel som
när och om man ska medicinera unga personer för t.ex. ADHD. Eller andra biologiska och genetiska
manipulationer av olika slag. Vissa religiösa menar att man på så sätt leker gud, att man påstår sig veta
vad som är bäst för andra människor och att det kan vara farligt. (s 199) Sedan tas teknofober och
teknofiler upp. Hur ska man förhålla sig till den tekniska utvecklingen i samhället? Här som i alla
andra ämnen råder det delade meningar. (s 205) Frågan om tillgång till medicinsk teknik med sina
ekonomiska och etiska aspekter. Ska det vara gratis och alla människor ska behandlas lika? Eller ska
vissa ha mer tillgång än andra? Hur bör man resonera om det finns brist på resurser? (Finns det brist
på resurser?). (s 208)

I sista kapitlet diskuterar Clayton hur framtiden för religion och vetenskap kommer att se ut. Kommer
de att samarbeta, eller kommer de att bli en ökad polarisering? Eller kanske en vapenvila? Som
bokens budskap är, det är inte helt svart och vitt. (s 219) Men jag precis som Clayton känner, att ett
bättre alternativ vore att ?slå ett slag för partnerskap?. I så stor utsträckning som möjligt. I många fall
kan religiösa och naturalister finna enighet i t.ex.universella filosofiska principer. Att man bör
behandla andra som man själv vill bli behandlad eller liknande. Att man inte nödvändigtvis behöver
acceptera alla ståndpunkter en så kallade meningsmotståndare yttrar. Men om man gräver djupare kan
finna ett gott samarbete på andra punkter. (s 227) Dock behöver det ju inte vara så i alla fall. Det kan
ses som idealistiska spekulationer. (s 235) Till sist avslutar Clayton boken men en kort del om
miljökrisen, delvis kopplat till buddhisters syn på liv. Att alla levande varelser förtjänar medkänsla
och att buddhister därmed omfamnat miljövetenskapen och ekologin. Han menar att religion kan bidra
till detta ämne i dess partnerskap i och med synen på ekosystemet som heligt. Som miljöforskare delar
fast ur ett nyateistiskt perspektiv. (s 238)

Själv fann jag boken av Philip Clayton väldigt uppfriskande. Då jag saknat ett sådant perspektiv i de
vetenskapliga sammanhang jag tagit del av. Inte minst alla skolår, där man visserligen inte haft
jättemycket lektionstid för religion. Men ändå tillräckligt mycket tid kan man tycka för att ha en sådan
här mer nyanserad diskussion om religion och vetenskap som Clayton, och Stenmark för den delen,
har. Visst det är ett komplext ämne som rymmer väldigt mycket olika perspektiv. Men att det skulle
vara en omöjlighet att förenkla och skala ned till en mer lättuggad, om än existentiellt utmanande text.
Vore att se cyniskt på det hela och måla upp ungdomar som oförmögna att förstå ?djupare koncept?.
Detta har lett till ett utbrett reducerande sätt att se på religion och vetenskap. Jag tror att man skulle
kunna korta ned hela boken till en endaste a4a. Som en slags introduktion till ämnet. Det intressanta är
ju dock att det eftersträvansvärda samarbetet mellan religion och vetenskap kommer att innebära ett
paradigmskifte i många sekuläras sätt att förhålla sig till verkligheten. Därför kan det såklart vara av
intresse att lägga fokus i hur man ska introducera det här ämnet i ett kondenserat format. Ser man till
sverige. Om man i skolan helt plötsligt skulle ta religion på mer allvar. Det innebär att man även i
andra samhälleliga aspekter behöver ta religion på mer allvar. Vad innebär det för den nyateistiska
förhållningen man har i naturvetenskapen idag? Och varför har man ens en nyateistisk förhållning när
man generaliserar i naturvetenskapen? Kontra ett mer rationellt agnostiskt förhållningssätt? Det blir ju
väldigt känsligt och viktigt i situationer som Clayton tog upp. Om människan har en själ?

Är man verkligen hjärndöd bara för att hjärnan inte fungerar trots att man lever och så vidare? Det går att
problematisera på många olika sätt när man drar (felaktiga?) generaliseringar i viktiga och känsliga
frågor. I och med dessa kontroversiella aspekter av det hela kan man tänka sig att paradigmskiftet
antingen kommer ske snabbt och chockartat. Eller kanske en bättre approach är att ?lotsa? in denna
mer nyanserade syn på religion och vetenskap. Just i och med att det väcker kontroversiella frågor
som kan ha stor påverkan på våra liv. Hur som helst är det intressant att ett paradigmskifte i
människors sätt att reflektera kring religion och vetenskap är på ingång. Enligt mitt perspektiv såklart.
Exakt hur det kommer ske kan man sia om. Men det jag anser man ska trycka på är just
agnosticismen. För att det stimulerar en öppensinnighet och en insikt i vad kunskap och tro är. Lär
man ut agnostiskt tänkande tidigt, speciellt i existentiella frågor. Så kommer samhället inte bara vara
kritiska mot religion, utan även mot naturvetenskapen. En välkomnad sund och balanserad skepticism.


Källor:

Clayton, Philip, (2016). Religion och naturvetenskap. Stockholm: Dialogos förlag.
ISBN 9789175043074