Bbitchachus blogg



30 år. Bor i Västra Götalands län. Är offline

Bbitchachu

Senaste inläggen

Allt suger atm
7 mars 2021 kl. 13:31
Spring
15 februari 2021 kl. 23:54
Så atteh
15 februari 2021 kl. 15:55
lol
12 februari 2021 kl. 18:13
Proppskåpet
10 februari 2021 kl. 19:50
Yaas
10 februari 2021 kl. 12:23
Skolböcker
9 februari 2021 kl. 17:44
men mitt knark är inte lika dåligt oki tack.
8 februari 2021 kl. 21:14
hehe
4 februari 2021 kl. 07:18
så de så
4 februari 2021 kl. 00:45
Visa alla

Dagen och session

Hej!

Dagen började bra, vaknade utan ångest och skit! Antagligen för att det var sol ute och vår i luften, löve it!
Efter frukosten drog jag ner till växthuset och chillade lite, hängde med Sanna också och vi ska in till centrum senare och hon ska handla lite, men innan det ska jag träna med Martin (han är PT) och han är as grym, like him alot änna. Sanna ska hänga med och iaf titta på haha, hon har träningsvärk så hon orkar inte. Jag har också fett med träningsvärk men jag är jävligt pepp på att träna ändå faktiskt! Skojsigt.

Nu börjar det bli dax för lunch och jag har glömt av vad det ska bli men jag tror det blir gött, dem lagar jävligt god mat här!
Eftersom vi ska in till stan så kanske vi stannar där och käkar något, jag tänker att jag kan låna pengar till det av Sanna, kanske. Vi får se^^

Har precis haft session också och det var väldigt kul, vi diskuterar mycket som jag tycker är väldigt intressant, mycket samhällsproblem med filosofiska inslag. Börjar gilla min terapeut mer och mer och börjar känna att jag kan öppna mig för henne. Jag berättade hur jag kände mig igår, om min övergivenhets känsla och hon berömde mig mycket för att jag vågade säga det. Min första tanke var att "det är ju självklart, annars kommer jag ju aldrig komma vidare." Det tycker jag säger mycket om min egen utveckling och det blir jag glad av! Jag är stark ändå!
Vi diskuterade också panikångest attacker och hon sa att dem flesta får sin första mellan åldrarna 18-30 år. Jag blev förvånad då jag fick min första vid redan 8 års ålder, detta berättade hon för mig att det var ovanligt. Det känns faktiskt också bra, för jag vill inte att någon skulle behöva gå igenom det jag hade hunnit göra vid 8 års ålder. Jag kan acceptera att det blev så pga konsekvenserna av min miljö, även fast det fortfarande gör ont och min puls går upp av att tänka på det.

Jag är imponerad av mig själv, ärligt talat. Jag har gått igenom en hel del, men ändå så står jag här och fucking kämpar röven av mig. Jag är fan bra ibland!
(passar mig för att ge mig själv för mycket komplimanger då jag verkligen inte vill bli för självgod, har svårt för sådana människor)


Logga in för att kommentera