När någon är sur på min existens ¯\_(?)_/¯

Igår fick jag ett minst sagt intressant samtal. Det var någon som skrev på messenger och frågade vad som hade hänt med stora bokstäver och jag trodde det handlade om våran gemensamma vän men så var det ikke. Personen frågade först om jag verkligen inte visste vad som hade hänt och jag ba nej kan du snälla säga?? är det m****a??. Då började personen skratta och jag frågade vad problemet var, han sa "för det första , du föddes"
Då började jag skratta och frågade varför den var sur och den svarade med att "well du existerar". Då sa jag "Ja det var ju tråkigt, ha en bra kväll" så klickade jag.
ASSÅ WHAT
Jag och den här personen har typ aldrig umgåtts förutom de gånger vi träffats på gemensamma fester men även då har jag inte snackat med den förutom att jag har varit ärlig som alltid och sagt att jag tycker att den kan vara en besserwisser ibland, har också frågat om den har något att säga om mig och att jag inte hyser något agg mot denna personen och att vi bara inte behöver umgås helt enkelt.
Men så ringde den runt tolv igårkväll och var tvungen till att säga detta till mig. Liksom har den inget bättre för sig än att sitta och störa sig på mig när jag är ganska många mil ifrån den. Stackarn.

Anyways jag sov ju inte så bra och idag har jag massa ångest. Hade lite lucid dreaming nu på morgonen, först var jag en unge som snattade i en affär och sen var jag en gamling som klagade på att den inte gjort tillräckligt med sitt liv. Det säger ju en del tycker jag.
Hade också en del mardrömmar.

Permissionen igår gick också bra. Jag kom fram till hållplatsen ca 22:45 och sen tar det ca 20 min att gå till själva huset. Med all packning så var jag framme ca 10 över. Så jag var ganska trött när jag kom hem.
Ska börja packa upp strax och så. Måste bara gråta lite först typ. hehe