Att såra

I det kalla frusna landet så gick han omkring med osäker tanke och pratade med personen som allt en gång var det ända som betydde någonting. Tystnaden bröts av ljudet av hans gråtande själ i det tomma.
Hans tårarna var fast frusna innan de hunnit rinna ner hans kind. Ett tryck från att utplåna allt som sakta gjort han blind. Taggtråden satt fast runt hans nacken som en halsduk med ett liknande syfte. Med ett grepp av ondska så slet han de av. Såret blev djup långt därinne men med frågan om tid så skulle det alt bli bra.

Inatt var det då jag sa hejdå till mitt ex för all alltid får hoppas att framtiden blir bättre. Jag lyckades över komma min största rädsla, stolt men skadad.