Life and shit...

Ja då var man här igen... Hur kommer det sig att när livet känns negativt så hamnar man här. Nå de är la ändå bra på nått vis att man kan få ut saker nån vart.

Livet går upp livet går ned det svänger och vinglar.
Från att må som om inget kan gå fel i livet till att slukas i sitt eget mörker såpass att de rep jag hängde upp som hängsnara (pga utsmyckning) börjar se intressant ut.

Jag har fått praktik som vaktmästare på ett äldreblende. Min handledare är asbra och använder Angel som talesnamn till mig ^^
Samt att det vart prat på att de skall föryngra arbetsplatsen så vem vet om de finns nån möjöighet.

På andra håll så känns väl livet mest tomt, såpass tomt att jag ej vet vad jag skall göra av det.
Det gör en gött depp när man finner folk på transmottagningen som började senare än mig men fått sina hormore innan en själv. Får en smärre smärta i hjärtat att bara tänka på det.
De finns fortfarande en del ensamhet i livet som är jobbig. Min depprition poppar in me ett javla - Chabba! Nu är ja hemma igen! Då och då.

Ju längre ensam ja är ju mer tänker man...

Att må ganska piss da ut och da in. Jag hade nog nästan gjort vad som helst för att må awesome i ett par timmar... Vilket påminner mig, Ja kollar just på en serie med en vän.
Serien heter Narcos som handlar om Pablo Escaban. Om Kokainet som han blev mille på.
När jag kollar så poppar tanken upp. Hadde de vart nått för mig.
Kanske inte kokain men marjuana värkar ärligt talat inbjudande då de inte haft ihjäl någon enligt jordens alla länders mätningar.

Hmm våld är la smått intressant med då det sägs att de blockerar jobbiga känslor.
Jag får la håppas att nån av de få nassar som finns på ön börjar visa sig så jag kan få en punshing bag xD

Söv gött och Hare bra!