hm..

Vad är egentligen bäst?
Att säga så som det är?
Eller säga det som omgivningen vill höra?

För sanningen är ibland smärtsam och kan ibland krossa hela ens tillvaro. Men är det då bättre att säga något som fördummar och samtidigt håller världen i någon slags balans?
Jag är ingen dum människa och är inte återhållsam med vad jag känner och tycker. Men jag har sårat många med sanningarna jag sett i dom och förlorat vänner på det viset, då kanske det är bättre att säga allt det som alla vill höra..