Sömncykeln är relativt förutsägbar och förändrar sig i ett cykliskt mönster mellan two huvudsakliga faser: Non-rapid eye movement (NREM) sömn och rapid eye movement (REM) sömn. NREM kan delas in i stadier 1-3. Varje fas och stadie representeras av hur relativt djup sömnen är, hur hjärnvågorna bete sig, muskelrörelser, och ögonrörelsemönster. Som namnet antyder, så karaktäriseras NREM av frånvaro av ögonrörelser och REM av att ögonrörelser är närvarande.
Sömnen börjar med en kort NREM stadie 1 fas, vilken följs av NREM 2, och sedan NREM 3, slutligen in i REM. NREM utgör ca 75% till 80% av den totala sömnen och REM står för ca 20% till 25% av sömnen. Detta sömnmönster upprepas under natten men i varje cykel så varierar tiden individen befinner sig i de olika faserna. Den första cykeln vara 70-100 minuter och de resterande mellan 90-120 minuter. REMsömnen går från att vara väldigt kort i första sömncykeln, men utgör så småningom ca 30% av cykeln senare under natten. Individen genomgår ca 4-5 cykler under en typisk natt.
* NREM 1 är ett ytligt sömnstadie där personen är lätt att väcka. Det vara i ca 1-7 minuter.
* NREM 2 vara i ca 10-25 minuter i den första sömncykeln men utvecklas till att utgöra 50% av en sömncykel senare under natten. Stadie 2 är en mycket djupare form av sömn än NREM 1, men den sovande kan fortfarande väckas med mycket stimulering. Just nu föreslås av forskare att det är framförallt i denna fas som långtidsminnet skapas.
* NREM 3 vara i ca 20-40 minuter.
* REM är sömnfasen som ansvarar för drömmande. Den karaktäriseras av att alla kroppens viljestyrda muskler är paralyserade, förutom ögonmusklerna. Paralysen tros fungera som en skyddsmekanism till att undvika att individen utspelar sina drömmar på riktigt genom att röra på sig.
Källor:
Siegel JM, Moore R, Thannickal T, Nienhuis R. A brief history of hypocretin/orexin and narcolepsy. Neuropsychopharmacology. 2001 Nov;25(5 Suppl):S14-20.
Bazalakova M. Sleep Disorders in Pregnancy. Semin Neurol. 2017 Dec;37(6):661-668.
Under 2000-talet så har datorspelande blivit allt mer populärt. Under 2012, spelade mer än 1 miljard individer datorspel. I takt med att antal datorspelare har ökat så har intresset för spelberoende ökat. "datorspelsberoende" klassas idag av Världshälsoorganisationen (WHO) som en sjukdom, då det observerats att överdrivet datorspelande har negativa konsekvenser på hälsan. Detta samhällsproblem exemplifieras av att det, i sydostasien, USA, och Europa, etablerats specialiserade behandlingscenter för datorspelsberoende, vilket reflekterar det ökade behovet av professionella interventionsprogram.
De psykologiska konsekvenserna av datorspelsberoende inkluderar: uppoffring av relationer, hobbies, arbete, utbildning, social isolering, besatthet av spel, aggression, stress, lägre välmående, och ensamhet. Dessutom så finns det flera studier som pekar på att datorspelande har negativ inverkan på sömn och kan leda till epileptiska anfall. Denna listan indikerar att datorspelproblem måste tas på stort allvar på grund av de många negativa effekterna de har på individen.
De vanligaste motivationerna till att forstätta med ett spelberoende är att: handskas med dagliga stressorer och verklighetsflykt, onlinerelationer, bemästring, kontroll, att bli erkänd, att belönas efter att ha klarat av utmaningar men även själva utmaningen, och spänningen.
Källor:
PC Gaming Alliance PC Gaming Alliance releases two member-exclusive reports covering all aspects of the still-dominant PC gaming industry 2013
Batthyány D, Müller KW, Benker F, Wölfling K. Computer game playing: clinical characteristics of dependence and abuse among adolescents. Wien Klin Wochenschr. 2009;121:502?509.
King DL, Delfabbro P. Understanding and assisting excessive players of video games: a community psychology perspective. Aust Community Psychol. 2009;21:62?74.
Liu M, Peng W. Cognitive and psychological predictors of the negative outcomes associated with playing MMOGs (massively multiplayer online games) Comput Human Behav. 2009;25:1306?1311.
Rehbein F, Kleimann M, Mößle T. Prevalence and risk factors of video game dependency in adolescence: results of a German nationwide survey. Cyberpsychol Behav Soc Netw. 2010;13:269?277.
Yee N. The psychology of MMORPGs: emotional investment, motivations, relationship formation, and problematic usage. In: Schroeder R, Axelsson A, editors. Avatars at Work and Play: Collaboration and Interaction in Shared Virtual Environments. London, UK: Springer-Verlag; 2006.
Yee N. The demographics, motivations and derived experiences of users of massively-multiuser online graphical environments. PRESENCE: Teleoperators and Virtual Environments. 2006;15:309?329.
Allison SE, von Wahlde L, Shockley T, Gabbard GO. The development of the self in the era of the Internet and role-playing fantasy games. Am J Psychiatry. 2006;163:381?385.
Jeong EJ, Kim DW. Social activities, self-efficacy, game attitudes, and game addiction. Cyberpsychol Behav Soc Netw. 2011;14:213?221.
Chuang YC. Massively multiplayer online role-playing game-induced seizures: a neglected health problem in Internet addiction. Cyberpsychol Behav. 2006;9:451?456.
Sömn är en extremt komplicerad process vilken består av mer än att helt enkelt slå ihop ögonlocken och att räkna får. Det är ett aktivt tillstånd av medvetslöshet som inducerats av kroppen där hjärnan är i ett relativt vilande tillstånd och framförallt reaktiv på interna stimuli. Det exakta ändamålet med sömn är dock ännu inte klargjort. Det finns några teorier som utforskar hjärnan och försöker att identifiera ett ändamål till varför vi sover vilka inkluderar Inaktivitetsteorin, Energibesparingsteorin, Återställningsteorin, och Formbarhetsteorin.
* Inaktivitetsteorin baseras på konceptet att det har funnits ett evolutionärt selektionstryck på djur att vara inaktiva under natten eftersom att de haft en lägre risk för att dö som ett bytesdjur för rovdjur, och på så sätt ha skapat en evolutionär och reproduktiv fördel till att vara inaktiv under natten.
* Energibesparingsteorin föreslår att den huvudsakliga funktionen sömn har är att minska individens energibehov då individen är minst framgångsrik till att jaga. Denna teorin stöds av faktum att kroppen har en sänkt metabolism/energiförbrukning med ca 10% under sömn.
* Återställningsteorin grundas i att sömn tillåter kroppen att reparera och fylla på cellkomponenter som är nödvändiga för kroppens biologiska funktioner, vilka utarmas under en vaken dag. Denna teorin stöds av observationer att många av kroppens funktioner så som muskelläkningen, vävnadstillväxt, proteinsyntes, och utsöndringen av viktiga hormoner för tillväxt sker framförallt när individer sover.
* Formbarhetsteorin föreslår att sömn är nödvändig för neural omorganisering/plasticitet och tillväxt av hjärnans strukturer. Det är tydligt att sömn spelar en viktig roll i hjärnans utveckling hos spädbarn och unga och förlarar varför det är nödvändigt för spädbarn att sova upp emot 14 timmar per dag.
Dessa teorierna förklarar inte var för sig sömn helt och hållet, utan fungerar snarare som en ram för ett koncept som vi inte än förstår fullt ut. Det är mer accepterat att en kombination av flera teorier är nyckeln till att förstå sömn.
Källor:
Institute of Medicine (US) Committee on Sleep Medicine and Research. Sleep Disorders and Sleep Deprivation: An Unmet Public Health Problem. Colten HR, Altevogt BM, editors. National Academies Press (US); Washington (DC): 2006.
Siegel JM. Clues to the functions of mammalian sleep. Nature. 2005 Oct 27;437(7063):1264-71.
de Zambotti M, Cellini N, Goldstone A, Colrain IM, Baker FC. Wearable Sleep Technology in Clinical and Research Settings. Med Sci Sports Exerc. 2019 Feb 15
Pace-Schott EF, Spencer RM. Sleep-dependent memory consolidation in healthy aging and mild cognitive impairment. Curr Top Behav Neurosci. 2015;25:307-30.
Detta inlägg skiljer sig från de tidigare i "Psykisk hälsa"-serien, och är en personlig berättelse - ett försök att bearbeta det som hände idag.
Jag var påväg till en bekant och såg en stor blodfläck på vägen, och sedan såg jag honom ligga död vid vägkanten. Vi lade honom i en låda. Vi lade lådan i trädgården och jag låg där och klappade honom i två timmar, och kände hur han blev stelare och stelare, kallare och kallare. Vi begravde honom.
Det är med djup sorg jag måste meddela att min bästa fluffiga vän Mishkin gick bort idag.
Varje år utsätts ca 3% av sveriges befolkning för våld. Mer specifikt så är det ca 4% av männen, och 2% av kvinnorna som blir utsatta för våld.
Hur såg förövarprofilen ut i de fall där män utsattes för våld?
72% av fallen var förövaren helt okänd
25% var det en bekant
3% var det en närstående
För kvinnor var relationen annorlunda:
29% av fallen var förövaren helt okänd
32% av fallen var det en bekant
40% av fallen var det en närstående
Män är alltså generellt mer utsatta för brott från totala främlingar, vilket är ett stressmoment, att män ständigt behöva vara på sin vakt och att läsa av och svara på andra människors aggression och intentioner.
Samtidigt så anses jämställdhet mellan män och kvinnor att vara en av det svenska samhällets hörnstenar. Trots att Sverige anses vara en av världens ledare inom jämstäldhet, så är våld i nära relation ett problem som måste adresseras. De mest vanliga förövarna mot kvinnor är makar och manliga partners. Så, även om män generellt är överrepresenterade som våldsoffer, så är kvinnor överrepresenterade som våldsoffer i nära relationer.
Våld i nära relationer, åtminstone i USA, stressar kvinnor då det förslogs i en studie att våld i nära relationer är orsaken till 30% av de kvinnliga självmorden.
Källor:
https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-och-misshandel.html, 24 Juni 2019
https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html, 24 Juni 2019
National Center for Injury Prevention and Control. Costs of intimate partner violence against women in the United States. Atlanta, GA: Centers for Disease Control and Prevention; 2003.
Bipolär sjukdom debuterar ofta i de sena tonåren och i de tidiga vuxenåren. Symptomen inkluderar faser av mani, hypomani, psykos, eller depression, med perioder där den drabbade känner sig relativt väl.
Först några definitioner:
* Mani - är en form av psykisk ohälsa bestående i omotiverad och överdriven upprymdhet, obegränsad optimism, förhöjd självkänsla, starkt men snabbt svalnande engagemang och snabb men lättavledd tankeverksamhet, vårdslöshet och rymligt samvete. Storhetsvansinne och förföljelseidéer förekommer, likaså förstämning och bitterhet vid motgångar.
* Hypomani - är en lindrigare form av manisk episod. Den tillfälligt förhöjda sinnesstämningen medför inte någon större social eller yrkesmässig funktionsstörning.
* Psykos - https://www.emocore.se/Scientist/blogg/2574028 * Egentlig depression - utmärkande drag är nedstämdhet, påtaglig minskat intresse för så gott som alla aktiviteter, viktnedgång, sömnstörningar, psykomotorisk agitation, trötthets- och svaghetskänslor, nedsatt koncentrationsförmåga och återkommande tankar på döden och självmord.
* Mixad episod - kännetecknas av att individen till exempel har inslag av både mani och depression samtidigt, alltså en high och en low simultant.
Bipolär sjukdom är ett spektrum:
* Bipolär 1:
- Manisk eller en mixad episod med eller utan psykos och/eller egentlig depression.
* Bipolär 2:
- Hypomanisk episod med egentlig depression, där den insjuknade saknar tidigare maniska eller mixade episoder.
* Cyklotymi:
- Hypomaniska och depressiva symptom, som inte varken klassas som bipolär 2 eller egentlig depression.
* Bipolär utan närmare specifikation:
- Där kriterierna för varken bipolär 1, bipolär 2, eller cyclotymi möts, alltså att maniska symptom varat i mindre än en vecka utan psykos eller sjukhusinläggning.
Även om sjukdomen defineras av maniska och hypomaniska symptom, så är den sjuke deprimerad mestadels av tiden. Och det är viktigt att vi värnar om deras hälsa.
Ungefär 1/3 av de med bipolär sjukdom begår självmordsförsök, vilket är högre än för alla de andra psykiatriska diagnoserna. Det är en svår sjukdom att brottas med men det finns behandlingar och stödåtgärder som hjälper.
Källor:
Price AL, Marzani-Niss. Bipolar disorders: a review. Am Fam Physician. 2012 Mar 1;85(5):483-93.
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/, 24 Juni 2019
Schizofreni är en av de mest allvarliga och skrämmande psykiska sjukdomarna. Ingen annan psykisk sjukdom väcker så mycket ångest hos allmänheten, i media, och läkare.
Namnet schizofreni härstammar från tidiga observationer att sjukdomen karaktäriserades av en delning i psykiska funktioner. Oturligt har detta lett till missuppfattningar att sjukdomen yttrar sig som en "delad personlighet", vilket den inte gör.
* De med sjukdomen har positiva symptom:
- Saknar ofta sjukdomsinsikt
- Hallucinerar (ex, hör, ser, luktar, smakar, känner saker som andra inte gör)
- Vanföreställningar (ex, tro sig vara förföljd, eller att tro sig vara Gud)
- Disorganiserade tankar (ex, pratar på ett ologiskt sätt med lösa associationer vilket kan göra det svårt för andra att förstå vad den sjuka vill säga)
* Det förekommer även negativa symptom, så som:
- Social isolering
- Att inte ta hand om sina grundläggande behov
- Förlorad motivation och initiativ
- Att visa få känslor
- Att vara fåordig.
De vanligaste subtyperna av schizofreni och vad de främst karaktäriseras av:
* Paranoid:
- Vanföreställningar och hallucinationer
* Katatonisk:
- Skiftar mellan att vara som i en dvala (underaktivitet) och extrem hyperaktivitet (upprepade rörelser)
- Är stel i kroppsrörelser, eller rör sig inte alls
* Enkel:
- Förlust av personlig drivkraft
- Progressiv försämring av negativa symptom
- En försämring i social- och arbetsfunktion
Schizofreni yttrar sig unikt hos varje individ med unika vanföreställningar, hallucinationer (eller illusioner då verkliga sinnesintryck förvrängs), tankestörningar, och kombinationer av negativa symptom.
Det som verkar vara gemensamt för de flesta med schizofreni är en överaktivitet i hjärnans dopaminsignalering.
Källor:
Picchioni MM, Murray RM. Schizophrenia. BMJ. 2007;335(7610):91?95.
De som utvecklar psykos har unika symptom och upplevelser, enligt deras personliga omständigheter.
Generellt så associeras fyra symptom med en psykos:
1. Hallucinationer:
- När individen ser, hör, luktar, smakar, eller känner saker som inte existerar utanför det egna huvud.
- Ser: ser färger, former, eller människor
- Hör: hör röster och/eller andra ljud
- Känner: känner som att någon rör vid dem trots att ingen är där
- Luktar: känner dofter som andra inte känner
- Smaks: känner smaker trots att de inte har något i munnen
2. Vanföreställningar:
- En vanföreställning är när en individ har en fast tro om något som inte är sant
- Paranoia/Förföljelsemani; hen drabbade kan tro att någon eller en organisation förföljer, eller planerar att skada eller att döda hen
- Grandios vanföreställning; personen tror att hen har krafter eller auktoritet. Hen kan till exempel tro sig vara president eller att ha förmågan att återuppliva döda
3. Förvirrade eller störda tankar:
- Människor med psykos har ibland störda, förvirrade, eller avbrutna tankemönster. Det kan yttra sig som:
- Snabbt eller konstant tal
- Stört tal. De kan till exempel byta samtalsämne mitt i en mening.
- Avbrutet tankemönster. De kan rätt som det tappa den röda tråden vilket kan leda till en paus i en aktivitet eller i en konversation.
4. Bristande självinsikt:
- Människor som har en psykos är vanligvis omedvetna att deras vanföreställningar och hallucinationer inte är riktiga, vilket kan leda till rädsla och ångest.
Källa:
https://www.nhs.uk/conditions/psychosis/symptoms/, 23 Juni 2019
År 2005 beräknades depression att kosta det svenska samhället 34 miljarder SEK, i kontrast till 16 miljarder år 1997, alltså en fördubbling på nio år.
Fördelningen av 34 miljarder var:
47% Förtidspensionering
32% Sjukfrånvaro
7% Förtida död
6% Slutenvård
5% Öppenvård
3% Medicinering
Priset för mediciner tiodubblades från 1990 till 2002-05, och den ledande anledningen var att antidepressiva mediciner introducerades på 90-talet och blev vanligare. Mer specifikt så skedde en ökning från ca 100 miljoner till 1 miljard per år.
De direkta kostnaderna, så som diagnos, behandling, och rehabilitering, var ungefär desamma som år 1997.
Däremot så hade det skett en drastisk ökning i indirekta kostnader, för så som sjukfrånvaro och förtidspensionering. Så den huvudsakliga anledningen till att samhällskostnaden för depression nästan fördubblades under denna perioden, från 16 till 34 miljarder SEK, var pga en ökning i förtidspensioneringar och sjukskrivningar.
Detta är en äldre studie från 2005, så siffrorna bör tas med en nypa salt, men det kan ge en ungefärlig uppfattning om priset vi måste betala för denna sjukdomen. Men priset är högst för den sjuke.
Liknande siffror verkade fortfarande vara aktuella år 2014.
Figur 2. Total samhällsekonomisk kostnad för...
Källor:
Sobocki, P., Lekander, I., Borgström, F., Ström, O. & Runeson, B. The economic burden of depression in Sweden from 1997 to 2005. Eur Psychiat 22, 146?152 (2007).
Bildkälla: http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Halsoekonomi/2014/08/Kostnader-for-bipolar-sjukdom-depression-schizofreni-och-angest/, 23 Juni 2019.
* Dysforiskt syndrom med debut under barndom och tonår:
- Kännetecknas av irriterat humör och raseriutbrott hos barn.
* Egentlig depression:
- Utmärkande drag är nedstämdhet, påtaglig minskat intresse för så gott som alla aktiviteter, viktnedgång, sömnstörningar, psykomotorisk agitation, trötthets- och svaghetskänslor, nedsatt koncentrationsförmåga och återkommande tankar på döden och självmord.
* Dystymi:
- Utmärkande är ett ihållande depressivt sinnestillstånd som varar två år eller mer, större delen av dagen och de flesta dagar i veckan.
- Dystymi börjar i många fall smygande redan under barndomen eller tonåren i form av låg självkänsla och överdriven retlighet.
- Symtom i alla åldrar är håglöshet och minskad lust att göra saker, koncentrationssvårigheter och bristande uppmärksamhet eller obeslutsamhet, dåligt självförtroende, obefogade skuldkänslor, känslor av hopplöshet inför framtiden, insomni eller hypersomni, dålig eller ökad aptit, trötthet och kraftlöshet.
- Utmärkande för dystymi är att det inte under sjukdomens två första år förekommit någon episod under en tvåveckorsperiod med symtom som räcker för diagnosen depressiv episod och heller inga maniska, blandade eller hypomana episoder.
* Premenstruellt dysforiskt syndrom:
- Psykiska och kroppsliga besvär hos kvinnor dagarna före en menstruation fram till dess blödningen börjar.
- De vanligaste psykiska besvären är omväxlande upprymdhet och nedstämdhet, retlighet, oro, ångest, håglöshet, spänning, huvudvärk och sömnsvårigheter. De kroppsliga besvären kan bestå av spänningar i brösten, svullnad över magen, i fingrar och ben.
* Depression orsakat av ett annat medicinskt tillstånd:
- Depression som orsakats av annan medicinsk åkomma.
Källor:
Depression. Suma P. Chand; Hasan Arif. March 16, 2019. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK430847/, 23 Juni 2019
Information om det som kännetecknar de olika formerna av depression hämtades från: https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/, 23 Juni 2019.
