sapiosexuals blogg

Jag blir ordentligt trött nu.
Jag har endast D i naturkunskap och jag vill allt annat än nöja mig med det. Jag fick därför ett alternativ till att höja mig av min lärare, vilket var att hålla en föreläsning på sammanlagt 20 minuter. När hon presenterade det sa hon det som att 10 minuter av dem skulle bestå av frågor från "publiken" och jag tänkte att; visst, 10 minuters föreläsning ska jag kunna få ihop på 1.5 vecka.
Nu idag fick jag dock det ännu bättre förklarat, då hon sa att hela själva föreläsningen skulle vara på 20 minuter. TJUGO MINUTER. Ska jag få ihop det på knappt 1.5 vecka, för att höja mig till ett C? Hur är det rimligt, om jag får fråga?
Det ska dessutom handla om t.ex skillnader på män och kvinnor i reklam, diettrender, droger eller liknande och egentligen inte något som har med naturkunskap att göra. För att höja mig från D till C.

Jag skiter nog fan i det. Helt ärligt, är det värt det?
Och hur rimligt är det egentligen? Man hade kunnat göra på flera olika sätt.

Att få ihop en föreläsning på 20 minuter är som ett gymnasiearbete, vilket brukar ta flera månader att få ihop. Och ska jag då få ihop det på knappa 1.5 veckor? Det är inte riktigt rimligt.

Jag vet inte hur fan jag ska göra. Tycker fan inte att det är värt det. Jag kan gott ha ett D.

Underbart.

När en förälder ständigt är deppig så tär det på en. Jag har försökt att putta utan känslorna och försökt att bli påverkad så lite som möjligt, men det går inte längre.

Min mamma har haft fibromyalgi i ungefär 3 år, vilket innebär en konstant smärta. Inte nog med det hade hon en helvetes uppväxt som satt sina spår i dagliga mardrömmar, trots att hon nu är 43 och det mesta hände i hennes unga år. Hon får ständiga migränanfall och kan ligga och gråta i flera timmar på grund av dem. Dessutom ligger hon för det mesta till sängs också, pg.a av den kroniska smärtan som gör att hon kan ha ont i hela kroppen utan att ha gjort den minsta ansträngningen. För ett tag sedan, efter att ha gått på receptbelagda och extremt starka mediciner i 2 år, började hon att använda cannabisolja vilket lyfte upp henne något enormt. Jag hade aldrig sett henne så levande på 3 år och jag var gladare än någonsin. Hon gjorde allt. Hon kunde åka buss med en(något som hon annars inte kunnat, då det gjorde ont bara att sitta ner i 10 min för henne). Allting verkade bli bra igen och jag kunde ligga och skratta med min mamma. Jag kunde åka iväg med henne på olika äventyr och hon verkade må genuint bra.

Men nu är det som att effekten börjat avta. Annars när hon haft ont har hon dolt tårarna för oss. Men på senaste har hon börjat visa mer än någonsin. För ungefär 10 minuter sedan kunde man höra hennes röst fyllas av tårar när hon svarade min lillasyster, som undrade vad det var med henne, att hon bara ville vara ensam. Därefter gick hon och lade sig i badkaret.
Hon har ett tag nu velat skilja sig från min styvpappa. Jag gillar honom något oerhört ibland och ibland verkligen avskyr jag honom. Men han har varit där 100 gånger mer än min riktiga pappa, så han står högre på listan bland folk som jag vill ha kvar i mitt liv. Men mamma orkar inte mer. Han kan nämligen vara otroligt.. dum ibland och helt och håller skita/putta bort vad man säger och han klarar verkligen inte argumentationer. Då blir han som en 5:åring. Han kan dessutom vara otroligt tråkig och han gör inte så mycket, om det inte verkligen behövs. Hemma är det jag och mamma, som trots sin smärta, tar hand om den största delen av hushållet. Han kan fixa mat(spagetti och köttfärssås) och städa ibland, men förutom det sitter han bara vid datorn, skämmer bort mina småsyskon så att de jämt gnäller, skriker och bråkar eller är iväg på taekwondo. Och mamma orkar bara inte det mer.
Men hon kan inte göra något, för vi har inte de ekonomiska resurserna till det. Vi har inte råd att flytta, så mamma är fast. Hon är fast i sin egen kropp som ständigt skriker på henne och med en man som hon inte längre vill vara med. En man som inte förstår henne på sättet som hon behöver. Förutom det gör inte det ständiga gnällandet från mina småsyskon något bättre.

Ibland fruktar jag för att hon ska ta sitt liv. Jag vet inte hur jag skulle kunna leva utan henne, men ibland tänker jag att det kanske skulle vara det bästa för henne. Att släppas fri från allt. Hon har haft sin beskärda del av olycka och smärta i detta livet och nästa. Men ändå står hon stark och försöker gång på gång att klara sig.

Jag vet inte hur jag ska hantera saker längre. Då mamma stänger in sig gör även jag det. Men jag försöker att vara glad, öppen och spar min energi för att spendera den med mamma. Men då hon är trött och inte längre verkar ha samma livsglädje är det svårt att göra saker. Och jag vet inte hur jag ska göra för att förbättra situationen.
Jag har försökt prata med min låtsaspappa om det hela, om han kan göra/låta bli att göra något för att förbättra situationen. Men det verkar stå helt stilla.

Vad gör man?
Jag själv vet inte.

Jag har aldrig tidigare gillat denna sortens musik, men gud vad jag är fast i den nu. Helt underbart ju.
Eller så är jag bara gay idag.

Om det är något som jag verkligen avskyr i skolan så är det grupparbeten. Det blir aldrig som man vill och man kan inte göra saker i sin egen takt. Är alla dessutom inte lika drivna och vill ha lika högt betyg skiter det sig. Det skiter sig även om alla inte är i tid när man ska träffas för att göra klart rapporten, då tiden rinner iväg.

Jag vill arbeta i egen takt, göra klart när jag vill och helt enkelt göra det själv. Jag avskyr att dra ut på saker och gör hellre klart ett arbete två veckor i förväg än dagen innan. På det sättet slipper man inte bara stress utan man får mer tid till annat. Men det går inte när man arbetar med andra. Och det suger så hårt.

Fy fan vad jag hatar danska. Jag valde inte ens det som språkval utan blev satt på det. Hade egentligen valt arabiska, men man behövde ha det som modersmål för att kunna få det. Så blev satt på danska, utan att ha något att säga till om.

Varje måndag går vi 1.5 timme längre än alla andra, istället för att ha språk på tisdag och torsdag som alla andra. Istället har vi det på måndag eftermiddag och tisdag morgon, vilket gör att vi har håltimme 2.5 timme varje torsdag. Och nu ska vi tydligen ha danska på torsdag förmiddag för att ha NP i det = ingen sovmorgon, danska hela förmiddagen, sedan 3 timmars håltimme. Och just det, glöm inte; vår lärare kommer inte ens att vara här då hon "inte kan". Ändå sätter hon det på en dag då vi inte har danska annars, istället för på en jävla måndag eller tisdag så att vi slipper skiten.

Åh jag blir så trött.
Har fan inte tid för detta. Har för mycket i skolan just nu, och danska är inte vad som prioriteras högst.

Var på bodybuilding & fitness-tävling i Malmö idag. Var rätt nice. (Åter)upptäckte hur blek jag är på köpet.

Idag är jag på riktigt bra humör. Är väl lite uttråkad, men har en otroligt intressant dokumentär att kolla på som handlar om religion, 9/11 och lite annat intressant och om myter kring det. Otroligt intressant och man får reda på information som man nästan kommer trycka upp i ansiktet på folk. Nu gör jag ju inte det, men man har möjligheten i alla fall.

Och med detta humöret idag lyssnar jag, samt dansar på stolen, till Im Ascheregen - Casper.
Fan vad jag älskar tyska.

Ligger och glor på en dokumentär om ortodoxa judar med mamma. Har endast sett 28 minuter hitintills men har redan fått en del skrattanfall.

Igår var jag och Marit på stan, då en grupp män stod och delade ut broschyrer om Islam. Efter att jag inlett med frågan "Vad anser Islam om samkönade äktenskap?" stod vi och pratade, diskuterade och argumenterade i 1,5 timme. Och, jag måste säga att det var väldigt intressant. Därför har jag skrivit lite(eller, en jävla massa) på min blogg, för er som är intresserade; www.feliciagreta.devote.se



Utklipp:
Jag undrade över t.ex giftemål vid ung ålder, om att kvinnor blir stympade, våldtäkter i muslimska länder där kvinnor stenas när DE blir utsatta för ett brott från första början, samt en del andra ämnen. Men just dessa besvarades med att det inte har med Islam att göra. "Man ska skilja mellan person och religion". Han sa att om en persons handling är fel så spelar religionen ingen roll och att personen i fråga kommer få ta det med Gud senare och att personen troligast kommer att hamna i helvetet. Han höll helt enkelt med om att det är så långt ifrån rätt som det går, att det inte har med Islam att göra - trots att det fortfarande förekommer inom religionen/de som lever efter Islam.