Nu ljuger mina bup-människor igen. För ca 2 månader sedan var jag på ett möte där och vi snacka om något. Sedan när vi skulle gå så ba " åhh juste här har ni några papper". Där stod det att jag hade AST så obviusly så antog jag att jag hade det då men att det var lite skummt då vi inte gjort så många tester. OCH IDAG SÄGER HORAN " NEEEJ JAG SA ATT DU KANSKE HAR DET OCH ATT DU SKA LÄSA DESSA NU SÅ VI KAN SNACKA OM DETTA TILL NÄSTA GÅNG". ASSÅ JÄVLA HORA ORKAR EJ. Det har du aldrig sagt?! Och vi snackade aldrig om det "nästa gång". Då valde hon att skicka mig till mellanvården istället.
Hur fan tror hon jag ska tolka det om hon inte säger ett skit och ger mig ett papper på att det står att jag har det?! När jag läste pappret och frågade min pappa (som var med på mötet också) så sa han aaa tydligen så har du det. INGEN AV OSS HÖRDE TYDLIGEN ATT HON SA ATT JAG KANSKE HADE DET?!?!
Sorry för damp men asså påriktigt. Kan inte horungarna säga något någonsin?! Min förra psykolog hade en tendens att sätta någon / några diagnoser på mig (OM INTE ALLA HAR HÖRT FEL DÄR OCKSÅ -.-) så asså vet inteeeee. Ska påbörja en utredning för ADD / AST nästa vecka fredag och dom vet typ svaren i slutet ut av sommaren.
Hatar människorna på bup och bup i sig. Kan dom bara lämna mig ifred nu.
Åååh fuck. Kom just på att jag har läkartid idag. Varför vill dom att jag går dit äns? Dom ger mig inget så det spelar ju ingen roll. Orkar ej med bup längre. Har iaf lyckats säga upp kontakten med mellanvården. Min psykolog som var så pepp på det. Vad besviken hon måste vara över att jag bara gick två gånger. Nawww stackars henne. Men det ända jag har att göra där nu är väl att göra klart mina utredningar sedan känns jag ganska klar där. Mår verken bättre eller sämre ut av att prata med någon där så kan lika gärna skita i det. Det blir inte bättre ut av att ljuga ihopp något som liknar min situation. öhh går inte att vara ärlig.
Känns typ som att jag börjar få ett liv. Blev hembjuden på ett myskrök hos en bekant. Sitter inte bara hemma längre typ. Öhh vem lurar jag? Det är bara denna gång. Jag kommer inte direkt göra fler saker pga att jag blir bjuden denna gång.
Ska "sova" här också. AHAHA jag sova nu? Nää.
Mitt instängda och osociala liv kommer att forttgå, buhu me life
Höhöhö behöver raka ansiktet. Har inte gjort det sedan jag fick en jäkla massa fjun där i sommras och det är bara skitjobbigt att ha det comba m smink :c
Känner bara att allt kaosar hela tiden. Om det inte är med mig är det med folk i min omgivning. Jag börjar bara tviva mer och mer på att det kommer bli bra. Jag lovar det är något fel på mig. Alla och då menar jag bokstavligt talat ALLA mina vänner har sagt upp kontakten med mig. Jag har väl ca två bekanta jag pratar med då och då. Haha ena ut av dom iggar till och med mina meddelanden så kan väl knappast säga att det är två äns.
Jag sitter bara och skrattar nu. Allt är bara så sjukt sämst så det blir kul.
Öhöö varför kan jag inte bara få bo ensam? Vart jag än är känns det som att jag stör någon. Försöker hålla mig borta från alla. Resulterade dock i att jag virrade runt ute vid typ 2 i natt. Kan inte någon typ skänka mig en kartong så kan jag bo där istället?
Asså kan jag inte bara sluta få ångest när jag ätit? Oavsätt hur lite / mycket det är så får jag ångest. Tankarna på att "jag kunde gått utan mat längre om jag inte tog denna apelsin" dödar mig varje gång jag tagit en tugga ut av någonting. Ända som dämpar min ångest är att spy, träna eller skada mig själv. Kunde inte någon sagt till mig när jag var 10 att inte göra såhär? Nej inget tydde ju på att jag sa att jag hatade hur stor jag var och att jag ville köpa "mirakelkurer" redan då. "Skyll inte ifråååån dig Nike". Nej nej nej nej dåååååå. I dunnt.
