Prinsens blogg

Sitter ensam på lunchen igen.
Vet inte varför jag gick till skolan idag, det kändes som en bra ide imorse men nu tvekar jag.

Jag uppmanar tydligen till barnpornografi :////
Ska man nämna det på CV:et?

Varför har killarna ens tröjor på sig i ph?
Alla är ju snyggare utan tröja

Jag har redan tänkt ut mitt liv, efter gymnasiet ska jag flytta långt ifrån allt och alla och bryta all kontakt med omvärlden.
Sen när jag är någonstans runt 25-30 så ska jag ta mitt liv.
Det ligger ju ändå i släkten.

No hard feelings <3

Kul att spela CAH när Milf är bias mot mig och hatar mig så hon ser till att aldrig välja mina kort.

Jag är numera osäker på om jag kan vara med i ungdoms sm eller inte.
Jag vill vara med då det är min sista chans då jag fyller 19 nästa år.
Men samtidigt med allt som går runt i mitt huvud med all ångest så har jag inte tränar på sjukt länge och har svårt att börja gymma och gå på träningarna.
Jag vill inte dra ner laget.
Varför ska ångest förstöra allt.

Så imorgon börjar jag med Sertralin. Jag är själv inte så glad på tabletter och är ganska så pessimistisk när det kommer till tabletter. Men jag gick med på att testa detta.

Är det någon som själv tar Sertralin eller har tagit? Vad tycker ni? Har den någon verkan?

Jag hatar allt och alla, men mest mig själv.
Jag känner mig som skräp på marken, de flesta går förbi och låtsas att inte se mig.
Sen är det en person som tar upp skräpet och lägger mig i soptunnan där jag hör hemma. Den personen ser detta som en godgärning så andra folk slipper se skräpet, så jag inte kan förorena världen.

Men skräp har någon gång varit något bra eller värdefullt, det kanske är ett godispapper som har skyddat godisen, det kan vara en burk som har skyddat läsken.
Men jag har aldrig vart värdefull och kommer aldrig att vara det heller.
Jag är sämre än skräp på marken.