rattsafts blogg

är hemkommen från en mycket diffus helg. jag var isolerad ute på Barnens ö på en kollogård som gjorts om till någon form av festival där publiken utgjordes av medelålders småbarnsfamiljer och gamla kolloledare.

23847693012385 bananflugor har ockuperat mitt hem
de har gömt sig i en rutten banan under sängen
jag beväpnar mig med dammsugare och diskmedel

harkranksfamiljen som flyttat in är mycket trevligare inneboende

närhet är ett missbruk

hej bloggen
idag begravde jag en näbbmus
det var fint

hejdå

gåendes längs vattnet mitt ute i ingenstans så stöter vi på ett gäng killar som är utklädda till budweisers och bär på en boombox som blastar tutti frutti http://www.bromsgrovefancydress.co.uk/350-447-thickbox/flash-second-skin-costume.jpg

dagen därpå klättrar vi in på det övergivna tivolit i närheten
vi hinner utforska övergivna karuseller och stugor tills det plötsligt dyker upp en svart bil med en aggressiv hund i bakluckan som skäller vilt
det stiger ut en man med brännskador i hela ansiktet som ryter åt oss på tyska att följa med
vi vandrar snopet genom skogen och hamnar vid en liten stuga där det står några fler skräckinjagande tyskar och grillar
eldansiktet säger att han har ringt die polizei och vi låter våra katastroftankar eskalera till att vi kommer bli tagna av stora biffiga tyska poliser och få en fet böter med oss hem
men verkligheten levererar två taniga skolpojkar till poliser som verkar vara mer rädda för skogsgubbarna än vad vi är så de tar emot våra påhittade namn som vi skrivit på varsin lapp och tar kort på de med mobilen för att sedan skynda sig därifrån med oss
väl ute tar vi en groupie med die polizei med KEIN ZUGANG-skylten som bakgrund

senare mot kvällen så gick vi till tiergarten och promenerade genom all mäktig grönska med träd vars kronor verkade sträcka sig över hela himlen
vi hittade en liten roddbåt med åror, så vi rodde längs den lilla floden med tranor som resesällskap

morgonen när vi skulle hem så kom vi mirakulöst in på berghain
vi satt där spiknyktra och drack apelsinjuice

vi bor i ett hus med 35 andra människor
ibland känns det som att graffitimålningarna täcker varenda centimeter av både väggarna och taken och de har hängt vattenflaskor i rep som fungerar som tyngder för att dörrarna ska kunna gå igen
röda fanor och anarkistiska an avlöser varandra och redan vid den sönderslagna porten står det klart och tydligt att detta ställe är en no-go-zone för cismän

trots att huset bokstavligen känns fallfärdigt och inte sett en sopborste sedan kollektivet skapades för tjugo år sedan så stortrivs jag här - laith bondar med vår nyfunna vän alba här i kollektivet över henoms inredning (henoms skrivbord är exempelvis en glasdörr stödd på två plankor) och jag hänger nere i deras egen källarbar och läser
ibland slår jag ton på pianot och ljudet som kommer ur det tillåter mig att fantisera kring hur det skulle kännas att spela piano under vatten

igår tappade jag ironiskt bort alla mina resepengar första gången jag ens skulle betala för något här i berlin
det blev den dyraste falafeln i mitt liv må jag säga
men jag tar det som ett tecken - jag hade väl ändå blivit av med de pengarna genom att köpa alldeles för dyr restaurangmat, helt onödiga prylar och abnorma mängder sprit
nu är det springnoter och lidlöl som gäller - precis så det egentligen ska vara

igår råkade jag och laith hamna vid berlinmuren under vår nattliga promenad hem
eftersom jag tidigare hade varit för aggressiv och laith alldeles för skör och känslig så hade det uppstått konflikt
men väl vid muren så vågade vi hålla hand och gråta lite
sedan kunde vi prata igenom allt och inse att det som hänt inte var så farligt - bara en lösbar liten komplikation som våra känslor brusat upp till storm

vi hamnade vid en klubb under en bro vid vattnet
vakterna bar cylinder och monokel och såg ut att vara mer verklighetsfrånkopplade än de svartklädda berlinska hipstrarna som strömmade in
det steg ur ett gäng kavajbeklädda unga killar ur en taxi och skrek högljutt om att de minsann skulle få ligga ikväll och gissa om vakterna bad dem dra åt helvete?
vi stod i alla fall utanför ett tag och snackade med en av vakterna och fick syn på en iller som strök kring klubben

idag ska vi besöka det övergivna tivolit beväpnade med vår engångskamera och förhoppningsvis så kommer solen fram så vi kan promenera i tiergarten