Riktigt namn:
Alma Civilstatus:
Upptagen
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Äta
Bor:
Med någon
Politik:
Vänster
Dricker:
Nej!
Musikstil:
Allt
Klädstil:
Blandat
Medlem sedan:
2008-03-07
Har precis lämnat in min mobil på reparation, så skulle låna min broders gamla iphone.
De flesta vet ju hur en iphone är - när man ska stoppa in simkortet, så lägger man det på en bricka typ.
Och jag - som är lite halvt IQ-befriad, sådär... struntade i brickan och stoppade in simkortet direkt i telefonen. Tänkte till och typ: "wait... men... NEEEEEEEJ!"
Fick stå i fyrtiofem minuter och pilla ut simkortet, kul, kul, kul...
Sedan så var mobilen bunden till telenor.
Sitter med en asgammal Sony Ericsson, men vadfan. Får väl duga.
Sjukt länge sedan jag skrev ett blogginlägg.
Eller ja, typ två veckor.
Har varit en otroligt... hektisk och stressig tid.
Men nu börjar det lugna sig.
Jag har börjat äta cymbalta, woho.
Detta är vad jag gör nu för tiden;
Knaprar mina piller, går till skolan och träffar en del vänner.
Ska börja praktisera i Nyköping igen, åker nästa onsdag.
Har tagit bort voxran, efter problematiska biverkningar.
Åkte till Sachsska igår och fick en tid på Prima idag.
Träffade en läkare, som inte ville skriva ut annat än asdåliga mediciner.
HEJ, LERGIGAN! ÅH, VILKEN BRA ÅNGESTDÄMPANDE, OMGOMGOMGOMG.
Fuck allt, alltså. Hatar den där jävla doktorn.
Man får vara ledsen ibland.
Sitter och läser gamla dikter, det är.. jag vet inte.
Det är typ... fett skumma dikter.
Utan någon egentlig handling.
Fast, jag känner fortfarande känslorna jag kände när jag skrev.
Och det är så otroligt många som kommer titta,
men inte läsa. Poesi är så tråkigt.
Men ja.
Skrev denna när jag var tretton.
Ganska liten, alltså.
Du faller isär i mina spruckna händer
Och min hud spricker när dom snuddar dina kalla huggtänder
Du är byggd av genomskinliga glaspärlor
Men vi har slutat bry oss
I ett patetiskt försök att sluta slåss
Du faller sönder som pärlor
Jag ber dig att vidröra mig som förr
Stänga ut ångesten låta den banka på vår dörr
Du fäller tårar av pärlor
Dina iskalla läppar mot mitt bröst
Och en kyss mot hjärtat som tröst
Du spricker som pärlor
Och i en tyst explosion faller du
En fråga spelas upp i mitt huvud
Hur många pärlor är du nu?
Hej emocore.
Vill dö lite. (ganska mycket)
Känns hemskt att skriva sådant här på ec, lolololol
Hejdå.