Riktigt namn:
danskjävel Civilstatus:
Singel
Läggning:
Straight
Intresse:
Hemligt
Bor:
Med mamma
Politik:
Politik?
Dricker:
Allt flytande
Musikstil:
Allt
Klädstil:
Blandat
Medlem sedan:
2011-12-25
- Jag har socialångest
- Jag tog examen med 7 MVG'en
- Är utbildad inom restaurang och storkök
- Får kanske inte jobba mer pga epilepsin som jag nästan nyss har fått (säger vi!)
- Jag har haft astma sen jag var 6 månader och det är kronisk astma jag har så den kommer aldrig att försvinna..
- Jag har 6 syskon iallt, 4 halvsyskon och 2 hel-syskon..
- Mina mediciner klassificerad som dopping och knark..
- Jag är dansk och är ifrån en förort till Köpenhamn
- Jag är allergisk mot: Pollen, syntetiska färgämnen, betong, krom, latex, nickel, parfymer, och en hel del andra saker!
- Jag har matfobi och den kan kallas ätstörning uns (utan närmare specifikation) och det jag har fobi mot är mat med för mycket fett, viss konsistens, viss färg och ben!
- Jag bor med min mamma och hennes sambo, resten av min familj bor i Danmark och i Australien..
- Jag har varit ihop med 2 killar men det första jag var ihop med kan faktisk inte räknas med så vi kan faktisk säga att jag bara har haft en pojkvän..
- Jag har haft sex med 2 killar..
- Jag är moster och faster och jag älskar mina syskonbarn<3
- Just nu så saknar jag alla mina kompisar jävla mycket men det är typ ingen som vill prata/skriva/hälsa på mig :( Och det gör faktisk bara så att jag får det värre psykisk och gör så att jag skriver värre saker här...
- Jag spelar poker och har gjort det sen jag var 14 år och jag spelar endast för skoj dvs aldrig om riktiga pengar!
- Jag har kronisk talfel som gör att jag inte kan uttala vokaler på rätt sätt.
- Jag har blivit mobbad i ca 10 år av både klasskompisar och även av mina lärare!
- Jag har 2 hundar och 2 katter som jag älskar jätte mycket<3
- Mina favorit glass är Ben&Jerry's baked Alaska<3
- Pga av min epilepsimedicin så får jag inte dricka, ta körkort, cykla eller åka på moped eller arbeta med maskiner..
- Och på grund av mina epilepsianfall så får jag inte vara ensam före jag har varit anfallsfri i några månader -.-
Fan va trevligt det är att ha huvudvärk, en full mamma, tre låtsas syskon på besök, små anfall, ont i lungorna, ont i ryggen och blir dissad av mina kompisar som inte vill skriva med mig på facebook eller svara på mina sms..
Och sen så kan jag ju hälsa och säga att om det är någon som tar illa upp av något av det jag skriver om mina känslor osv så sluta läs det jag skriver, jag använder det här som min dagbok för att jag inte kan skriva något någon annanstans utan att det finns risk för att mina mamma eller syskon osv kan läsa det! Ingen i min släkt känner till den här sidan så därför skriver jag här och om ni inte gillar MIN mening om något så skit i det för det är Min jävla egna mening och om det är någon som inte gillar det jag skriver om er eller någon kompis eller liknande så.. Ja skit i att läs det för det jag skriver är bara mina tankar om mina känslor och hur jag mår..
Och just nu kan jag ju faktisk erkänna att jag faktisk saknar en person som jag jätte gärna vill ha en kram av<3
.. So I can well just as good go jump off a fucking bridge?
Varför känns det som om att ingen vill prata med mig eller skriva med mig och alla bara dissar mig och inte orkar med mig bara för att jag är sjuk, nere och jävligt jobbig och pessimistisk?
Just nu vill jag faktisk bara ha en kram ifrån en speciell person. En person som betyder jävligt mycket för mig men jag tror inte att den personen har den typen av känslor för mig så jag kan väl lika bra bara dra åt helvetet..
Jag orkar fan inte det här! Jätte roligt att ens egna mamma inte orkar med en mer, jag är deprimerad och blir mer deprimerad av att den fulla kärringen står och kallar mig jobbig, jag får inte åka någonstans iallafall inte utan min mamma eller min låtsas-storasyster som är utbildad inom vården, jag blir mer sjuk och orkar inte med mig själv och det är säkert därför ingen orkar med mig och det är säkert därför det inte är någon som vill ha mig som flickvän eller ens kompis...
Känner mig rätt otaggad för att jag ska till hjärnscanning här om en vecka och är rädd för vad dom kommer att hitta eller att dom inte ska hitta något som kan förklara varför jag får dom här jävla krampanfallen!
Men jag är jävla glad för min hund som väcker min mamma om natten när jag får ett anfall som är för stort till att hon(hunden) kan väcka mig ut ur dom och att hon väckte mig här imorse när hon väckte mig ut ur början på ett anfall och la sig så att hon låg och höll fast på mina händer och fick mig till att slappna av<3
Jag är också jävligt glad för dom kompisarna jag har som faktisk fortfarande pratar med mig och som fortfarande bryr sig om mig och som fortfarande vill krama mig. Ni betyder jävligt mycket för mig och jag älskar er jävligt mycket!
Och jag önskar att en av er kunde komma hit och ge mig en stor kram!
Jag är också glad för att min storasyster kommer upp hit på onsdag och blir tills på söndag så om det är någon som är dryg eller elak mot mig så har jag henne till att skydda mig och ge er stryk! Om inte så får jag min systerdotter som går till taekwondo och som faktisk är jävligt duktig till det fast att hon bara är 9 år till att komma upp hit och ge er stryk!
Det är fan läskigt när det är några killar/gubbar glor på mig :o hatar när folk glor och här dom senaste 3 dagarna är det skit många som har kollat på mig när jag tex har gått förbi dom på tåget eller på stan eller på bussen!
Och jag kan inte förstå hur fan mina systrar och systerdöttrar kan tycka att jag är snygg! Jovisst jag har gått ner lite, blivit blond, fått lite finare hy och har faktisk även ändrat min klädstil lite sen jag har har tagit studenten men jag är fortfarande samma, deprimerade, sjuka, pessimistiska tjej som faktisk har blivit ännu mer deprimerad och sjuk så jag kan fan inte förstå hur fan någon kan tycka att jag är snygg!
Mina jävla små olika typer av anfall under dagen har blivit värre och uppenbarligen också dom under natten så dom måste nog öka mina medicindos och även ge mig lugnande medicin så jag inte få alla mina ångest/stress anfall under hela jävla dagen för dom gör så att jag få små kramanfall och även så att jag kan få svårt att andas..
Jag är skit trött och just nu önskar jag att jag hade någon som ville ligga och hålla om mig och få mig till att ta det lugnt och bara pussa och krama mig :/
Men jag får väl bara ligga och sova ensam och gråta resten av månaderna tills jag har blivit frisk eller att det är någon som vågar/vill annat än bara glo eller bara knulla mig...
Eller att det är någon som vill vara annat än bara kompis/bekant med mig
Eller att jag helt enkelt bara har gått och dött och alla slipper för mig!!!!!! :D
Nu är jag fan ilsken! Min dator vill inte ladda ner en film jag jätte gärna vill se :( Den vill inte ladda ner den gamla tecknade asterix och obelix och britterna film och den vill jag jätte gärna se! Vill jätte gärna se dom gamla Asterix och Obelix- filmerna men jag kan inte ladda ner dom på min dumma dator D:
Att jag sen blir jävligt ilsken av mina piller, min mamma och att jag inte har haft sex på ett par månader gör det hellre inte så mycket bättre-.-
Och att jag saknar några personer gör det också bara värre.. Och att det kliar typ överallt och det inte är någon som vågar/vill träffa mig gör det också bara mycket värre fast jag förstår dom! Dom där jävla epilepsi-krampanfall är fan jobbiga för min kropp och för alla dom som är runt om mig och som bryr sig om mig men jag behöver fan snart träffa mina kompisar och få en kram, kunde även behöva en puss men det är väl ingen som vill pussa fula mig :(
Nej nu ska jag fan sluta tänka så!
Nu ska jag gå och göra mig en kopp kaffe och sen spela lite poker och sen så ska jag ut till min storasyster och se hennes lägenhet och äta middag med min två andra systrar, min mamma och mina två underbara systerdöttrar och även min systerson :)
Och imorgon ska jag hem till skithålan som jag bor i uppe i Sverige och slippa för den här skithålan som jag bodde i förut här i Danmark :D
Drömde att en kille som jag känner raggade på mig då vi satt på bussen och sen så visste det sig att han hade en flickvän då vi steg av bussen och att han faktisk inte riktig hade några känslor för henne och han sen dumpade henne och kom och sa att han ville bli ihop med mig men då blev jag arg på honom och gav honom en örfil och ett spark mellan benen!
Och då efter det ville han inte prata med mig fast att jag sa förlåt och sa att det faktisk är min nya medicin som gör mig ilsken och att jag var jätte ledsen och jag faktisk ville bli ihop med honom men då ville han inte ens prata med mig och sen så vaknade jag...
Hade ett litet krampanfall inatt men min medicin börjar funka för jag kommer fan ihåg att jag hade ett anfall och då jag vaknade kom jag faktisk ihåg min mardröm!
Fast jag hatar min epilepsi- medicin, den gör mig trött, lätt-irriterad, deprimerad, gör så att jag glömmer bort saker och gör så att jag får ont överallt!
Just nu önskar jag att någon kunde ge mig en kram och bara hålla om mig men det är ju ingen som vågar vara ensam med mig på grund av att jag får de där jävla kramp-anfall :( Känner mig rätt otaggad inför här den 18 då jag ska till hjärnscanning och ha undersökt min hjärna då dom ska kolla om jag har några skador eller kanske en hjärntumör, men om dom inte hittar något så är det lite ett problem för då vet dom inte varför jag får de där jävla epilepsi- anfall för det måste ju fyfan finnas en orsak till varför jag har fått epilepsi när jag är så här gammal och inte har fått någon allvarlig skada eller något liknande D:
Fan va jag hatar medicin! Jag hatar min astmamedicin och så hatar jag också min nya medicin mot epilepsi! Några av dom biverkningarna den medicinen ger är skit jobbiga fast jag är inte säker på om det är biverkningar av medicinen med tanke på att jag har haft liknande problem förut-.-
Men några av dom problem jag har som jag vet är ifrån medicinen är att jag har problem med minnet och glömmer bort saker och har även problem med min balans och är lite små-yr då och då och sen är jag fan skit trött! .. Sen dom som jag är osäker på vart kommer ifrån är att jag tappar håret, jag har eksem/blåser lite överallt på kroppen, jag är deprimerad, jag skakar och har ont typ i hela kroppen..
Fast det kan också vara på grund av min astma och astmamedicinen och det kan också vara på grund av epilepsin! Fan va jag hatar att vara sjuk 24 timmar i dygnet, året runt sen jag var ca. 6 månader-.-
Det värsta är nog nu att på grund av epilepsin och de anfall jag kan få/de små anfall jag får så är det typ ingen som vågar vara ensam med mig och det gör mig fan bara ännu mer deprimerad.. Jag saknar fan att ha någon som vill krama och pussa mig och bara vara med mig men det är ingen som har den typen av känslor för mig mer och det är ingen som orkar med mig på det sättet mer.. (förlåt om det är någon som tar illa upp av det jag skriver, det är inte meningen att någon ska ta illa upp) men det är ingen som älskar mig som annat än kompis eller släkt så jag kan väl lika bra bara gå och ta livet av mig så alla slipper deprimerade och sjuka mig för det känns fan som om att ingen orkar med mig..
Hmm.. Det är typ ingen som vill prata med mig mer, ingen som vill träffa mig och det är ingen som vill ge mig en kram.. Det känns iallafall så :(
Känner mig jävligt ensam och värdelös och deprimerad och äcklig.. Men jag får väl väl bara vänja mig vid att det är ingen som vill ha mig som flickvän eller ens kompis för att de hellre vill vara med positiva, smala och glada tjejer med stora tuttar som ligger och knullar med allt och alla-.- (dom flesta i allafall!)
Som tur är så ska bort på måndag till onsdag! Ska ner till Danmark och träffa min familj och berätta för dom att jag kanske ska börja till en psykiatriker och kanske få antidepresiva mediciner! och sen så ska jag till magnetröntgen här om 2 veckor och ha undersökt min hjärna!
Imorgon ska jag in till stan men jag tror inte att jag har tid till att träffa någon och jag kan ändå inte träffa någon för jag kommer inte att vara ensam någon stund för jag får inte vara ensam för mina läkare så min mamma håller koll på mig nästan 24/7.. Och när det inte är henne så är det våran ena hund..
Och det är jävligt tråkigt att jag inte kan träffa någon för just nu vill jag bara ligga ensam och mysa med någon som vill mysa med mig och kanske ligga med mig men nu ska jag gå och stänga mig själv inne på badrummet och gråta!
Har fått ny medicin idag som jag inte får börja ta förrän imorgon kväll och som jag sen ska ta 1 piller morgon och kväll och sen efter 4 dagar så ska jag öka dosen till 2 piller morgon och kväll!
Imorgon ska jag till sjukhuset igen och ha tagit sömn-EEG så det vill säga att jag ska upp klockan 3 i natt för att jag ska ha varit vaken minst 6 timmar när dom ska mätta min hjärnaktivitet medans jag sover!-.-
Sen fick jag även veta av läkaren idag att medans jag tar min medicin så får jag inte bli gravid, jag får inte köra bil och jag får inte bada ensam i djupt vatten eller ett badkar..
Faktisk får jag inte lämnas ensam alls medans jag får de här jävla epilepsianfall och det gör mig deprimerad för det känns som om om att dom enda som vill vara i närheten av mig är min släkt! Och det är rätt jobbigt med tanke på att alla utom min mamma bor i Danmark/Australien/vet inte!!!
Och det är också rätt jobbigt för att min släkt vågar inte lämna mig ensam med några av mina kompisar förrän mina mediciner har börjat verka och jag har fått gjort alla jävla undersökningar osv..
Det är även jävligt roligt att jag inte vet hur vi ska komma hem ifrån Eskilstuna imorgon med tanke på att vi inte vet hur lång tid min jävla undersökning tar, vi vet inte hur bussarna går och min mammas sambo är inte hemma och kommer inte hem förrän fredag eller lördag eller söndag-.-
Just nu är mitt humör skit dåligt och jag kunde behöva ett ligg men det kommer väl att sluta med att jag går och dricker lite vodka eller whiskey eller rom och kanske skär i mig själv och sen sätter mig och gråter och skäms över mig själv...
Men hela den här jävla skit dagen kan bara dra åt helvetet!