Riktigt namn:
Elin Civilstatus:
Upptagen
Läggning:
Inte valt
Intresse:
Inte valt
Bor:
Med pappa
Politik:
Vänster
Dricker:
Öl
Musikstil:
Inte valt
Klädstil:
Inte valt
Medlem sedan:
2008-10-15
Hallå alla små honungspullor!
Ligger och skickar nudes till folk på snapchat och ska snart sova.
Försöker planera inför sommaren men fastnade på morgondagen. Är inte allt för party på att planera saker.
Är frustrerad då jag vill ha hångel, tafs, vin och en cigarett.
Om ni fick välja en enda (realistisk) som som skulle ske nu på sekunden, vad skulle då det vara?
Vill ha någon att ligga med. Utan några villkor. Vill vara singel ett bra tag nu, men shit jag har ju fortfarande behov.
Så om du;
*gillar att teasa
*klarar av att slå mig
*klarar av att smiska mig
*inte skulle bli rädd om jag svimmade på grund av stryptaget du ska klara av att ta på mig
*vill ge mig bitmärken/sugmärken
*gillar förspel som nästan håller på längre än själva sexet
*glad i att testa nytt
*kan ta "efter sex"-ciggen med mig
*klarar av att få ca hela kroppen uppriven
*inte har något emot en högljudd sexpartner
... Så kan vi ligga. Har säkert massa andra krav, men det kan vi ta då.
Kommer antagligen ta bort detta inlägg när jag är nykter så passa på att svara medans du kan typ.
Det känns som om det är något som borde göras, något som borde ha blivit gjort och något som borde bli ogjort på samma gång. Något pressar ihop min bröstkorg till gränsen då organen inte riktigt fungerar som de ska. Lungorna fylls aldrig helt och hjärtat slår aldrig tillräckligt hårt.
Det känns som om min insida precis vaknat upp från en hundraårig dvala, men aldrig kommer vakna helt.
Idag ska jag hälsa på finaste spaceman. Hatar att leta mig fram på sjukhus, så det här blir en upplevelse. Men det är okej, för hon är så fin. Worth it!
Jag har precis sett min älskade pappa ligga på alla fyra på golvet och i ren panik svabba upp mitt blod, som om det vore giftigt avfall.
Jag har precis känt min älskade pappas händer runt mitt huvud när han i ren panik försöker lugna min skakande kropp, som om jag skulle gå sönder.
Och jag har precis sett min älskade, älskade pappa stå böjd över min skakande arm, och försökt att plåstra om sår efter sår, även fast han knappt såg skillnad på vad som var gammalt och nytt.
Blir avtrubbad i sinnet och det går hål på mig. Hela jag rinner ut och torkar in i soffan.
Stunden innan paniken bryter ut. Kroppen vill inte lyda och det känns som om du väger bly, medan huvudet går på högvarv och är påväg att flyga iväg.
Som droppet i en låt med farligt tung basgång släpper jag på alla hämningar och överlåter kontrollen till demonerna. Varken reflektioner, röst eller hållning är sig likt.
Letar efter en anledning till att fortsätta. Hur ska jag orka med någonting annat när jag på heltid jobbar med att försöka överleva?