ThatBlueFoxs blogg

Så jävla utanför.

Jag hatar att vara kär, visst de e kul å allt när man vet att människan känner lika dant å man vet att de kan bli något, men så fort jag blir lite kär så går jag in i väggen. Pallar fan inte de här, vill bara packa väskan och åka, sticka nånstans där ingen känner mig. Fan.

FAN OCKSÅ.
Blev nog smittad av kärleken igen..

Alltid lika kul å börja hyperventilera å få panik å hela faderullan.
Visst har man rätt att vara ledsen och gråta.
Men panik å ångest å skit kan ju bara hålla sig borta.
Kämpat å kämpat å kämpat lite till.
Fortsätter väl å kämpa i morgon.

Allt är ångest.
Allt är panik.
Å ingen ser.

Folk säger ju att den bästa känslan är att vara kär right? Nu tänker jag förstöra folks liv å säga den bästa känslan är att inte vara kär alls, jag har varit förtjust i en tjej i nästan 4 års tid, nu har jag äntligen bara gett upp allt, jag orkar inte bry mig om henne längre. Att vara helt kännslo fri är fantastiskt, Nej leta shuggerdaddy å typ fortsätta leva livet för nu kan kärlek slänga sig i väggen.

Lättare ångest men de gick över ganska fort..
Tror de va dumt att ses egentligen men de kändes bra och va ganska roligt

Och där kom första ångest atacken i sokolan! :D

Pallar inte med den här bullshiten mer..
Pallar inte livet just nu dö.