Propiomazins blogg



Tjej, 30 år. Bor i Falun, Dalarnas län. Är offline och var senast aktiv: 6 juni kl. 13:55

Propiomazin

Senaste inläggen

aja
22 juli 2017 kl. 20:19
Inget liv.. eller?
22 juli 2017 kl. 07:34
No sleep!
7 juli 2017 kl. 14:32
Oplanerat
6 juli 2017 kl. 07:35
Ångest (måste skriva av mig)
4 juli 2017 kl. 19:47
Mycket på gång..
29 mars 2017 kl. 13:08
Mysdag
15 mars 2017 kl. 19:13
Hail to the Queen
11 mars 2017 kl. 03:09
Helt okej kväll
8 mars 2017 kl. 19:59
In Uppsala
8 mars 2017 kl. 16:07
Visa alla

Event

Propiomazin har inte lagt till några event än.

Uppsala på onsdag!

Hej söker någon att spendera en stund med i Uppsala på onsdag. Är trevlig, oftast social och gillar fika.

Har lyckats få till mig ett studiebesök på akutmottagningen på akademiska sjukhuset. Ska bli jättespännande att se hur de jobbar och om de har liknande problem som vi har här hemma.
Jag har även tagit mig tid och ork att ringa vårdcentralen för att få hjälp med mitt psykiska mående. De sa att det var lång väntetid och då förväntade jag mig typ 4-5 månader. Men jag fick en beteendeterapeut redan nästa månad. Wow! Den här gången ska jag faktiskt använda och ta till vara på den tiden jag får med en terapeut. Jag har så mycket att prata om som jag inte kan prata med nån annan om. Sist jag gick i terapi var jag ju 14 och tyckte att det va pest och pina och jag klarade mig bra på mina tabletter, alkoholen och skärandet/liknande. Jag trodde jag mådde bra av att vid va med olika killar och tjejer varje dag och att ta mina tabletter. Jag romantiserar fortfarande den tiden, men vet att det inte fungerar i och med mitt val av yrke och att det i längden inte ger något. Men som jag trodde att jag mådde, när allt låg flytande under ruset.
Aja, nu är jag hemma efter en lång jobbnatt. Jag lär mig mycket varje dag och skulle aldrig byta ut det för något i världen. Jag borde sova men är som vanligt inte trött. Sova, äta och göra det jag borde har hamnat så långt ned på listan det kan vilket jag vet inte är bra. Och jag vet att det påverkar mycket av hur jag ser på mig själv och hur jag mår. Jag har efter mycket kämpande nästan lyckats komma ned till min målvikt, och jag vet att om jag fuskar med att äta och sova kommer jag sabba även det. Så jag ska väl ta och sova nu. Tack och godnatt!



Tillbaka till lugnet

Efter en fullbokad helg med tvådagarsfest med mina älskade kollegor är jag äntligen hemma i lugn och ro. I fredags var det hemmafest hos en kollega där ölspelet ledde till att vi redan va fulla när resten av kompisarna ramlade in. Vi drog ned på Pitchers och sen åkte jag och Erik hem till honom och bara chillade fram till 4 på morgonen. Igår åkte jag hem byte om och sedan va det bara att dra hem till Erica på fiffifest (som Rasmus kallade det). Erik och hans kompisar dök upp och vi drog ut på Liljan och dansade till 2. Sen tog vi taxin hem till Erik och efterfestade tills det bara var jag, Erik och Lone som va vakna. Så vid 5 drog Lone och Hanna hem och vi gick och la oss. Så imorse när alla vaknade var vi ju lagomt pigga. Tror vi låg i Eriks säng alla 5 tills omkring 13 idag och rörde oss inte en millimeter därifrån. Nu väntar en dryg men förhoppningsvis trevlig jobbvecka.



Jobbig start på veckan.

Är helt trött och slut. Orkar knappt va med kompisar och ändå planerar jag in mer saker. Jag har haft fullt upp på jobbet både igår och idag. Träffat en kompis och myst hela helgen, samtidigt som jag jobbat och slitit. Nu har jag en jobbdag kvar och har redan planerat in fest både fredag och lördag. Känns som att jag får ägna torsdagen till att bara ta det lugnt för att orka med allting. Samtidigt som livet har blivit mer intressant för att jag faktiskt kommer ut och gör saker så känner jag mig helt slut. Jag känner mig dum som inte orkar med mera, mysa med kompisar, åka iväg och träffa folk som bor längre bort. Jag hade gärna haft den tiden och orken och det tar emot så mycket att säga nej även om jag vill. Jag vill ha mer energi samtidigt som jag behöver sova mindre för att hinna med allting. Haha fan vad jag klagar, men nån gång är det väl min tur?!

PS. Jag lagade till och med mat igår för första gången på 1,5 vecka. Duktigt av mig.



Livet..

Är så himla sugen på att tatuera mig igen, blir som en drog.. Känns som att det va evigheter sen, men det va bara 6 dagar sen. Den nya har bara börjat läka men den jag gjorde 2 veckor innan är läkt och fin nu :) Meen, jag behöver vänta till lön. Annars kommer jag inte ha råd att fylla hela ryggen med alla fina monster jag ska ha <3

Har fastnat i en period när jag lyssnar på samma musik hela tiden och all annan musik är tråkig.. Att det ska va så jävla svårt att bryta mönster, jag vet att om typ 2 veckor kommer jag inte vilja höra en enda BMTH eller Pierce the Veil låt, men kan ändå inte slut lyssna. Kan inte sova om jag inte lyssnar på det och eftersom det blir en del festande här i Sollefteå blir det ännu mindre sömn. Lyckades hålla mig borta från bakfyllan men är redan helt trött och slut. Om 4-5 timmar börjar allt om, och känner jag folket jag umgås med här kommer bakfyllan imorgon vara ett H-vete. Kom hit med resorb och kaffe imorgon är ni snälla<3



besviken.

Är i Sollefteå och besöker en kompis till på fredag och tänkte passa på att träffa nytt folk när jag ändå va här. Men dels så kan jag inte hitta nå folk som bor här som är aktiva på Ec. Och för det andra känns det ju lite trist att gå ut på stan och leta folk att hänga med när kompisen är i skolan. Hade ändå lite förhoppningar på Ec i och med alla andra gånger jag hamnat långt hemifrån och genom Ec hittat nån att umgås. Aja läser du detta och bor någonstans i närheten så hör av dig x)

Annars har jag kört bil 6 timmar idag, det va inte jättekul haha. Dock skicka mamma bild och berätta att det gick bra med min älskling hemma hos henne. Trulls har börjat våga säga till när de andra katterna är för jobbiga :)



Pengar..

Jag måste verkligen lära mig att spara pengar. De försvinner nästan lika fort som de kommer x) När jag väl ser att jag har slantar på banken börjar jag fundera vad jag kan använda dem till.. Internet hjälper ju inte när man kan köpa allt bara genom ett klick! Jag har redan bränt hur mycket som helst på kläder, skor och tatueringar och nu ska jag iväg till Sollefteå nästa vecka och bokat hotell inför Avenged Sevenfold. Samt att mamma frågat om jag vill köpa hennes biljetter till Depeche Mode... När ska jag kunna köpa mig lyxlägenheten och pimpa bilen när jag bara slösar allt :(



Lång natt leder till lång dag

Så himla less på att inte kunna sova. Ska upp om 1,5 timme så nu är det ju inte värt att somna ens. Är ju inte ens trött. Efter allt slit på jobbet och allt jäktade i säng borde jag va helt utslagen. Men det kommer bli en jobbig och slitsam dag imorgon, det är ju trots allt måndag imorgon. Samt snorhalt ute..



Tyst och ensam söndag.



Självklart förstår jag att man inte alltid kan få den uppmärksamhet man kräver jämt.. men man kan ju alltid önska? Nu när jag 2 dagar i rad har haft sällskap av kompisar känns det verkligen ensamt nu när jag sitter här själv. Ingen har tid att ses och jag känner att jag kommer börja klättra på väggarna. Det blir ju inte bättre av att chaten är helt död.



När man borde..

gå och lägga sig så man kommer upp till jobbet i tid. Jag har inte gjort en dagtur på nästan 2 veckor nu, så att börja jobba klockan 8 känns inte bra.. och dagen efter börjar jag 7. Att jobba natt är så mycket bättre, när man vet att alla går upp och släpar iväg sig till jobbet och själv är ens nästa anhalt sängen!



Första veckan på året.

Jag har på den här veckan:
* Klarat biologin
* Äntligen kommit iväg till gymmet
* Arbetat arslet av mig så jag förtjänar lite ledigt.

Nu måste jag ju bara se till att hålla allt så resten av alla jävla veckor blir bra. Det känns inte helt möjligt dock eftersom jag bara har de kurser jag är dålig på kvar sen, att se till att gå till gymmet regelbundet är svårt i början. Men däremot så kommer jag för första gången i mitt vuxna liv få vara ledig på sommaren. Eftersom jag jobbat sen jag var 16 så har jag ju aldrig haft semester vilket jag ser fram emot.


Hahah kraven på mig själv suger... för det är nog bara jag som har alla krav på mig. Sen ångrar jag alltid allt jag skriver här... men nu får det va..